Moderna barn av sin tid

Jag känner två pojkar i nioårsåldern som skulle sova i tält igår kväll. De förberedde sig så som sig bör, genom att sätta upp tältet, bära in liggunderlag, sovsäck, kuddar, chips, godis och Nintendo DS.

Runt elva tiden somnade de, när en av pojkarnas mamma (jo, jag får nog erkänna - det var jag) satt i tältet och höll dem sällskap.

Mamman gick och la sig med fönstret öppet (direkt under fönstret befann sig tältet). Kvart i tre vaknade mamman av att de ösregnade ute. Eftersom tältet inte använts sedan näst yngsta barnet i huset hade sin "sovaitältperiod" för sisådär sex år sedan blev mamman orolig för att barnen skulle bli lite blöta där ute i ösregnet. I morgonrock och foppatofflor tog hon sig ut, drog upp dragkedjan och möttes av två par ögon. Pojkarna hade också vaknat av skyfallet. Mamman förklarade att det kanske, eventuellt kunde bli lite blött i tältet, nu när det ösregnade så. Pojkarna gjorde, så som moderna barn gör, la chipspåsen över sina Nintendo DS, vände sig om  och sov vidare.

Halv åtta vaknade mamman och pappan av kvitter, både av fåglar och barn. Barnen var torra, så var även spelen, under chipspåsen...

Idag har vi fått besök av Mollys valp, Scooby som vi inte sett på två och ett halvt år. När han åkte var han åtta veckor och vägde ett par kilo. Nu var han större.

Scooby och hans systrar, samt mamma i skogen idag. Scooby i husbilen som skall ta honom tillbaka till Piteå och så sonen som tar igen sig efter tältäventyret.