Fortsätt till huvudinnehåll

Pust

Efter en fullspäckad dag sitter jag här framför datorn en liten stund.

Utbildningen till Kognintiv beteende rådgivare kommer att ge mig oerhört mycket och därmed kommer kursen att förhoppningsvis ge andra mycket också. Jag upplever att man är duktiga på att utreda och på att sätta diagnoser, peka på vad "patienten" har svårt med och lite grann var lättheterna finns. Men ingen, eller väldigt få har några råd i HUR man skall lösa det svåra och HUR man skall få tillgång till sina lättheter. Det måste vi alla bli bättre på.

Möte på BNK idag. Det tar energi.

Intervju med en journalist från TIL som skall skriva en artikel om "den bortglömda diagnosen". Det tar inte så mycket energi, som tur är.

Jag hämtade mediciner för mina två yngsta barns astma- och allergibehandling. Jag tänkte på kritiken som läkare får ta emot som skriver ut mediciner som skall underlätta npf-svårigheter. Att de vill tjäna pengar, att de är oseriösa, att läkemdelsföretagen bara vill tjäna pengar på något "som inte finns, knappt".

Frikortet har precis gått ut så idag kostade det lite för mig. 1 700 kronor stoppade kalaset på. Nästa gång, gång två är vi uppe i frikortet maxtaxa och sedan blir medicinerna gratis. Hur mycket det hade kostat för oss om vi inte fått det subventionerat har jag inte orkat ta reda på. Sa jag förresten det att det är mediciner för tre månader jag plockade ut... Snacka om att tjäna pengar på sina patienter, fast det är klart det är "viktig" medicin och inte "påhittad" medicin, säger väl de som inte förstår något...

Nu skall Lillagubben ta sina dyrbara astmamediciner innan han skall krypa i säng.

God natt allesammans!
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…