Inget särskilt
Texterna på bloggen blir så diametralt annorlunda nu under lovet mot dem jag skriver när skolan är igång. Varför, kanske du undrar? Jo, för att vårt liv blir så diametralt annorlunda när Dottern är ledig från skolan.
Jag har liksom inget ledsamt och upprörande att skriva om när vi är lediga. Livet blir så enkelt för oss då. Visst, min dotter gör inte som andra ungdomar i hennes ålder gör, umgås med andra ungdomar, men hon är rätt nöjd ändå för det mesta. Hon har inte ont någonstans, hon är inte ledsen och orolig. Hon är, tvärt om, glad och nöjd för det mesta.
Idag skall vi ha släktmiddag för Makens släkt och alla fyra barn. Men först skall vi ha en skön och lugn frukost. Lyssna på musik. Prata. Spela alfapet på mobilen. Njuta. Av livet och av varandra.
Jag har liksom inget ledsamt och upprörande att skriva om när vi är lediga. Livet blir så enkelt för oss då. Visst, min dotter gör inte som andra ungdomar i hennes ålder gör, umgås med andra ungdomar, men hon är rätt nöjd ändå för det mesta. Hon har inte ont någonstans, hon är inte ledsen och orolig. Hon är, tvärt om, glad och nöjd för det mesta.
Idag skall vi ha släktmiddag för Makens släkt och alla fyra barn. Men först skall vi ha en skön och lugn frukost. Lyssna på musik. Prata. Spela alfapet på mobilen. Njuta. Av livet och av varandra.
Kommentarer
Dottern tycker det är trååååkigt att det inte är mer action, men jag bara njuter. Bristen på initiativ är påtaglig, man KAN ju faktiskt cykla en runda på stan och få lite luft, men steget från soffan med alla moment som ska till innan man är ute ur huset är för jobbigt för henne. Det kan ta en timme att komma ur soffan om vi ska iväg allihop, men sen när hon äntligen är klar, då kan hon inte vänta en minut på oss andra, då står hon och stampar i hallen och kan jobba upp sig till att bli tvärarg och vresig på nolltid.
Suck....