Fortsätt till huvudinnehåll

Kalla det vad ni vill - världsautismdagen

Idag är det "Världsautismdagen", vilket är jättebra. Vi behöver fortsätta att sprida kunskap om det min blogg handlar om - varje dag - hela året.



Vi har påsklov här denna veckan. Kanske är det därför jag har mixtrat med min bloggs utseende, för att jag har för mycket tid, helt enkelt...? Vad tycker du, som läser min blogg, om att jag ändrat utseende på bloggen? Var det bättre förr? Var det lättare att hitta? Jag vet inte, men jag tänker att det är lättare att hitta flera olika inlägg som man kanske inte hunnit läsa tidigare. Berätta gärna i en kommentar till mig, för jag vill ju att bloggen skall kännas lätt att läsa, att den skall vara lättillgänglig och lättförståelig.

Det skrivs mycket om autism och adhd nu för tiden, inte bara idag. Fortfarande är adhd så ifrågasatt, medan själva diagnosen autism har en tydligare klang av "riktighet". Man vet liksom att det finns människor som får diagnoser som heter autism (aspergers, autistiska drag, atypisk autism etc), även om många fortfarande inte har en aning om vad det innebär.

Man fortsätter diskutera hur många som har fått diagnosern adhd/add och om adhd/add verkligen finns, om det inte bara är lite omognad som egentligen ligger och spökar i barnets "ryggsäck". Och jag blir så trött för jag tänker att så mycket energi går åt till att träta om något finns, som barnen verkligen behöver kämpa med varje dag. Skit samma om det är omognad eller adhd det heter, de har svårigheter som gör att skolan väldigt ofta blir ett helvete. Kalla det vad ni vill, men det är fakta!

Så tänker jag på att "larmrapporter" kom i tidningen igår (för det var väl inget aprilskämt) om att adhd ökade lavinartat. Och jag tänker att skit samma varför man hittar fler barn som mår dåligt - de mår dåligt, BASTA. Fortsätt fundera och forska på varför och om fler får diagnoser som heter autism och adhd/add, men se för guds skull till att människor som jobbar med barn och samhället i övrigt får utbildning så man förstår hur man skall hjälpa de här barnen som får diagnoser, vare sig diagnoserna ökar eller ej. Det finns många barn som har en fruktansvärd uppväxt och dem måste vi ta på allvar, vare sig forskarna säger att det ökat eller ej!

Nu skall jag gå till jobbet och planera för nästa termins föreläsningar. Denna terminen har jag bara fyra kvar, men mer än det tror jag inte att jag hinner eftersom jag också jobbar heltid på min "npf-skola" som jag trivs så bra på.

Imorgon skall jag och maken till Ullared för första gången i våra liv. Barnen fick önska sig en "resa" på påsklovet och då blev det Ullared.... Vet inte hur jag skall förhålla mig till detta då både jag och maken har och har haft "köpstopp" sedan i augusti förra året. Kanske får vi släppa på det där och köpa oss varsina vårbyxor och ett linne/t-shirt... Vi får se. Besöket på Ullared kommer att bli ett minne för livet, det är jag säker på.


En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …