En upplevelse ur olika perspektiv

Jag hade ett viktigt samtal med en klok, liten pojke häromdagen. Vi pratade om den kommande skolstarten. Jag frågade hur många klasskamrater han har. Han sa att han inte var riktigt säker, för en elev kanske inte kommer.

- Ett tag kom hon inte alls och sedan kom hon någon gång då och då. Hennes mamma skickade ett mejl till vår lärare som hon läste upp för oss. Där stod det att vår klasskamrat kände sig mobbad av några i klassen, men de säger att de är jätteschyssta mot henne.

En konflikt i upplevelsen mellan en flicka som känner sig så mobbad och utanför att hon inte vill gå till skolan längre och en pojke och hans klasskamrater som upplever/tycker/säger att flickan inte alls är utanför. Så här ser det ofta ut i livet, en upplevelse tolkas/upplevs inte på samma sätt för mig som för min granne, eller för dig. När det gäller mobbning och utanförskap så skulle jag säga att det alltid ser ut så här. Hade det inte gjort det, hade upplevelsen varit den samma för alla parter i mobbningssituationen så hade inte mobbningen existerat.

Jag som stått på den andra sidan, med en dotter som var mobbad och utsatt under många år och genom många barn och ungdomar jag träffat under åren, i och med mitt arbete, med liknande upplevelser som dem min dotter har, där de andra, de som mobbar inte ser/säger sig se samma sak fick ett intressant och viktigt samtal med pojken börjar samtalet med pojken, om mobbning och olika upplevelser kringdet - där.

Det är vårt ansvar, vi vuxna att förstå och förmedla att när ett barn, en ungdom, ja även en vuxen känner sig mobbad - så är personen mobbad. Visst händer det ibland att någon överreagerar på saker och man kanske kan rycka på axlarna och säga "det där var ju inte så farligt egentligen", men alldeles för ofta rycker vi på axlarna fast vi egentligen borde reagera och agera.

Jag och den lille, kloke killen pratade om det som hänt och hur det kan se ut ur olika perspektiv. Vi pratade om hur det hade känts för killen om det var han som inte ville gå till skolan, som känt sig mobbad. Så kom killen fram till att han skulle höra av sig till sin klasskamrat och stötta henne om hon kom till skolan.

Vi börjar där så får vi se vart det leder.

Kommentarer

Anonym sa…
Viktigt att vi vuxna lyssnar och tar barnens upplevelser av att vara utsatta
på alvar samt agerar.
Modig pojke som vill hjälpa och stötta.
Morrise

Populära inlägg