Mycket klokskap

Det var många bra saker som sades av Petter, Pelle och Maria igår. Jag vände mig om i salen ibland och kikade på åhörarna. Många såg uppfyllda och glada ut. Mellan pekfingret och tummen skulle jag gissa på att ungefär en tredjedel av åhörarna själva har adhd/add/autism/aspergers. Min dotter var där. Hon tyckte Maria var bäst, hon var roligast och hon var därför lättast att ta till sig.

Många hade kommit för att lyssna på Petter och för att få en autograf och en idolbild av Petter, som var oerhört trevlig och vänlig. Han skrev och skrev och skrev och fotograferades en lång stund.

Per Fosshaug berättade om sitt liv som på många sätt varit jobbigt och kaotiskt. Vi fick också se en del av dokumentärfilmen som han deltog i när utredningen på honom gjordes.

Jag tycker det är stort, bra och oerhört viktigt att vuxna människor som har lyckats med mycket i livet vågar  ställa sig upp och berätta för ungdomar som har det tufft, att så var det för dem också. Jag tror att det finns något läkande i det - kanske för bägge parter.

Jag passar på att få en kram av Per Fosshaug. Trevlig kille, verkligen. 

Maria Andersson berättade om sin uppväxt utan biologiska föräldrar, slussad mellan olika fosterhem, ständigt på jakt efter lycka och bekräftelse, men sällan mött av någon som förstod henne.

De tre historierna är väldigt olika, precis som människorna bakom dem är. Det som förenar dem är att de alla hittat något som "lyft" dem. Jag hoppas att alla barn, även de som har det extra tufft får den möjligheten att lyfta, tack vare någon eller något.

Förövrigt skall jag gå till jobbet nu. Lillagubben gjorde fredagsläxan igår, kom han på så i morse satte han sig, spikrak i ryggen, med penna och suddigumm i högsta hugg för att göra dagens läxa klar också. Sedan var det tandborstning, flux, astmamedicin och ytterkläder på i ett rasande tempo, innan han glatt visslande stack ut genom dörren efter sin pappa. Dottern är kvar hemma idag. Hon tycker att hon lika gärna kan jobba här. Två barn. Två så olika liv. Jag hoppas att de, liksom alla andra barn får möjlighet att hitta sin plats i livet, precis som Petter, Per och Maria har gjort.