Fortsätt till huvudinnehåll

Säg aldrig till ett barn:

Har egentligen inte tid att skriva något här idag. Sitter och förbereder vad jag skall säga på "THE föreläsning" i eftermiddag samt läser en text som skall in i tidningen SIL´s nästa nummer.

Tänkte på en sak när jag pratade med en väninna i telefon tidigare idag. Det handlar om något ett barn med svårigheter aldrig skall behöva höra, nämligen;

- NU har vi gjort SÅ mycket för dig så nu FÖRVÄNTAR vi oss att få något TILLBAKA!

Om man gjort väldigt mycket för ett barn med NPF och det ändå misslyckas - så har man förmodligen gjort mycket, men ändå för lite. Då är det dags att se tillbaka på vad man gjort och försöka en annan väg, ge mer stöd, hitta andra lösningar.

Ett barn som väldigt ofta misslyckas och väldigt sällan för höra att det den gjort/gör inte "når upp till målen" (vad det än är för mål) blir till slut bäst på att misslyckas. Det är så ju att kan man inte vara bäst eller i alla fall bra på något, så får man se till att vara bäst på att vara dålig.

Om  någon av dotterns pedagoger läser det här vill jag bara tacka för ett fint möte igår. Ni är ett stort stöd, bara så ni vet det!

Kommentarer

MizzLiz sa…
Tack Malene för att du påminde mig!!
Just idag var en sådan dag då jag verkligen behövde läsa dessa rader. Mitt tålamod är nämligen inte det bästa och det har frestasts på idag. Tack igen!

MizzLiz
Jätteviktigt. Bra Malene! Det är också viktigt att föräldrar inte accepterar sådana uttryck i möten med skolan! För strax efter kommer det: Så vi kan inte göra mer nu, vi har gjort allt...
Då gäller det att vänligt men bestämt, med ett stort leende säga: Gör om och kanske vi/ni gör rätt den här gången!

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…