Bild över misären

Inte roligt att vara sjuk. Gröt i hjärnan och slem i lungorna. När dessutom maken är sjukare (lungingflammation - för dig som inte läste mitt inlägg igår) så får man ju inte en endaste "vaddetärsyndomdigkommentar" från älsklingen. Dubbelt synd om mig idag alltså...

I eftermiddag skall jag ta av mig mössan och skriva ett långt inlägg om stressen som vi med barn som har npf-svårigheter/själva har npf-svårigheter/"bara" är föräldrar till helt "vanliga" barn lever i. Kan man bli av med den? Skulle vi må bättre utan den?

Nu skall jag sova ett par timmar och sedan kommer jag vara ganska pigg. Imorgon skall jag föreläsa i Malmö, då måste jag vara någorlunda frisk i alla fall.