torsdag 6 oktober 2011

Jag kan inte släppa "Den arge snickaren"

Jag skrev om programmet "Den arge snickaren" igår, men kan ändå inte helt lägga det åt sidan ännu.

I programmet får man se hur händiga snickare och andra hantverkare räddar upp situationen för människor som är "hopplösa".

Människorna det handlade om, två bröder, en sambo till den ena och deras två små barn, bodde i ett hus som var rivningsfärdigt, men de hade inte förmåga att göra som de flesta av oss andra hade gjort. De kunde inte ta sig därifrån. De kunde inte bygga om eller riva och bygga nytt. De hade heller ingen ekonomi som tillät någonting och allt bara förföll. De hade kartonger till förbannelse uppe på vinden med bråte som inte var något värt.

Husets tegelplattor ramlade ur husfasaden. Möglet attackerade från alla håll. Taket läckte som ett såll. De hade inga dusch- eller tvättmöjligheter.

Det finns nog de som tänker "är de så lata så de inte fixar det - får de skylla sig själv".

Men.

Det finns ingen, och då menar jag INGEN som vill bo i ett hus som håller på att trilla ihop. Ingen vill bo i ett mögeldrabbat hus med sina små barn. Ingen vill bo i ett hus utan dusch eller tvättmöjligheter. Ingen vill ha en röra på vinden som gör att man inte kan gå in där. INGEN.

Några har inte förmåga att lösa vardagsbekymmer. Så är det bara. Man kan bli arg och irriterad på sådana människor, men det känns väldigt orättvist eftersom de inte kan. Precis som personen som skadat ryggen och inte kan gå så kan några människor inte lösa svåra och/eller enkla vardagsproblem.

Nu har jag släppt den arge snickaren för den här gången. Tror jag i alla fall...

Inga kommentarer:

LAB, vad är det och vad är det inte?

Bo Hejlskov Elven blir intervjuad  på tv4 idag. Mycket sägs om lågaffektivt bemötande (LAB) för tillfället. Jag har väntat lite på det. LAB ...