Fortsätt till huvudinnehåll

Glad nyhet och gamla tankar

Dottern är på Ågrenska. Fyra dagar av energitankning gör henne otroligt gott. Vi lämnade henne på lägret och sedan åkte vi till en italiensk restaurang och åt mat. Ingen oro för mjölk i maten, inget prat med kocken och väntan på om dottern skall reagera på det man serverar. Det är otroligt skönt ibland även om jag samtidigt tänker på att min dotter aldrig kan "resa ifrån sig själv". Hon är och kommer förmodligen alltid att vara väldigt allergisk mot mjölk vilket gör att hon aldrig kommer att kunna gå på restaurang och bara äta, inte vara orolig.

Nu har jag slumrat lite i soffan och samtidigt funderat lite över föreläsningen "Sokratiska samtal med människor som svårigheter/lättheter inom det autistiska spektrat"som jag lyssnade på under Efus-konferensens andra dag. Sokratiska samtal hänger väldigt tydligt ihop med Kognitiv Beteende Terapi. Att genom samtal låta personen man handleder komma fram till lösningar - det är inga nya tankar egentligen. Men vem har sagt att man måste upptäcka hjulet varje gång? Sokratiska tankar tänker jag återkomma till snart igen eftersom det är så viktigt att hitta sätt att samtala utan att handledaren/läraren styr och bestämmer utan låta personen själv hitta sina svar.

Nu till den glada nyheten, en film jag fick tips om via Facebook. Handlar om en kille som har en autistisk diagnos och som älskar basket. Se klippet här och njut av glädjen. I kontrast till alla negativa nyheter som sköljer över oss i dessa tider...
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…