måndag 12 december 2011

11-årig pojke med adhd avstängd ett år från idrotten

Dagen börjar gry här i Göteborg. Fönstren är fortfarande blöta av nattens regn. Jag dricker te och läser dagens tidning. Lillagubben och hans pappa har för längesedan gått till jobb och skola, men jag och Dottern är fortfarande hemma. Dottern skall på läkarbesök (vilket i ordningen denna höst har jag ingen aning om men kan ana att vi är uppe i runt 20 besök hittills) klockan elva. Jag vet, av erfarenhet att det inte är någon idé att försöka få iväg henne till skolan innan besöket. Det skapar irritation och oro. Därför sover hon fortfarande i sin säng.

Jag läser GP- sporten och hittar en text som Johan Rylander skrivit. Det handlar bland annat om en elvaåring med adhd som blivit avstängd från spel i 365 DAGAR. Jo, du läste rätt. Jag hittar inte texten han skrivit på GP-webben så här kommer ett utdrag från tidningen:

"I Sandviken har en elvaåring kille stängts av från sitt fotbollslag. Han, som har diagnosen ADHD, fick ett utbrott på tränaren och gormade och skrek. Klubben svarade med att stänga av elvaåringen - i ett år! Fattar ni, i - ett - år! Om 365 dagar är han, enligt ett sms (!) som skickades till familjens mamma, välkommen att träna med sina kompisar igen. 


Jag börjar allvarligt undra hur det står till med en del av landets tränare. Hur tänkte de här klubbledarna, oavsett vad killen gapar - eller hur många gånger han brutit mot reglerna förut? Killen har dessutom en medicinsk diagnos och inte ens Pelle Fosshaug, bandyspelaren med exakt samma bokstavskombination, har stängts av i ett år i sin karriär. Och där kan vi prata om utbrott..."


Och jag, jag säger som jag brukar säga att när ett barn misslyckas (och barn, det är man ju verkligen när man är elva år) så är det inte fel på barnet - det är fel på hur vi vuxna möter barnet. Då får vi backa ett steg och fundera på hur vi skall lösa situationen, ta med barnet fråga vad som blev fel, varför hände det, hur kan vi göra istället.

Inget barn vill misslyckas - inget barn vill bli avstängd från klubben i ett år, alla barn VILL LYCKAS!

Vad tycker/tänker du som läser här på bloggen? Har du/ditt barn liknande erfarenheter?

Berätta!

5 kommentarer:

Yris sa...

Jag blir alldeles mållös och vet inte riktig vad jag ska skriva. Mer än att tränaren borde stängas av med omedelbar verkan!

Var är hans pedagogik? Var är hans empati?
Var är hans förståelse?

Tydligen inte närvarande för 5öre!!

malene larssen sa...

Ännu hemskare blir det när man tänker på att det är hela klubben som står bakom beslutet, eftersom man måste involvera fler, innan man tar ett sådant här drastiskt beslut. Mobbning på högsta nivå och utanförskapsskapande för en som redan är i ett utanförsskap. Sorgligt och frustrerande att sådant här kan ske och får ske!

Anonym sa...

Hej!

Jag blir så ledsen när jag läser detta.

Så här får man bara inte göra mot ett barn.

Jag hoppas att Pelle Fosshaug som är gammal elitidrottare och ADHD diagnostiserad kan hjälpa klubben rätt samt få upp ögonen på många ledare som inte begriper detta med diagnoser.

Gunilla

Ulrika sa...

Min 13-åriga dotter tränar ingenting, däremot blir hon avstängd från lektioner i skolan med jämna mellanrum. Sist satt hon med lurar i öronen och uppmärksammade inte att läraren hade gått in i klassrummet, och när hon ville in hade han låst.
Andra gånger säger han till henne redan på rasten att hon inte får vara med. Ibland är hon hon specialpedagog och då funkar det.
Nu har hon tappat bort sina böcker och får anmärkning varje gång för att hon saknar material. Läraren vill att hon betalar för nya böcker. Ingen har kontaktat mig.
Idag somnade hon på matten för att hon inte kunna sova inatt, då gick hon hem. Ingen på skolan har kontaktat mig, och så ser vår vardag ut.

Anonym sa...

Min son 14 år. Han hade gjort något dumt mot en lagkamrat i syfte att skoja, som killar gör ibland.blev utesluten ur laget och ur Djurgården för gott. Fick beskedet förra veckan.
Är jätteledsen och har inte ens fått en chans att agera för att reda ut. Jag fick i ansiktet av tränare.." Ja, du vet ju själv att din son har problem med koncentrationen och allt. Detta sade han som svar på att jag sade att min son gjort detta en enda gång. Det han gjorde var att "daima" = sätta händerna i en buddhaställning och dunkade till i rumpan på en medspelare. Vår son fick mycket skäll av oss hemma men nu meddelade Djurgården att han är avstängd för gott. Detta sätt att straffa vår son är det mest kränkande man kan tänka sig och det värst är att nu är det de vuxna som lägger in sin grymhet. En sak är säker. Detta kommer sätta spår resten av hans liv

Kan man få ångra sig?

- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare.   - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...