Fortsätt till huvudinnehåll

Vändpunkten

Jag var i Helsingborg och föreläste igår kväll. Härlig publik och fin lokal. Ganska stor del av materialet var nytt så jag var, faktiskt lite nervös igår, men jag tror, jag tyckte det kändes som om åhörarna var nöjda. På vägen hem lyssnade jag på "Karlavagnen". Det brukar vara ett trevligt sälllskap att lyssna på alla spännande samtal som förs mellan inringande människor och programledarna när jag far hem på vägarna efter föreläsningar. Igår var temat "vändpunkter i livet". När jag kom hem fick jag sitta kvar i bilen en kvart - bara för att få lyssnat klart på samtalet...




Jag skall börja ta bild på publiken efter föreläsningen (och inte bara stolarna innan föreläsningen) så ni kan se hur glada de är, för en föreläsning som handlar om funktionsnedsättningar behöver ju inte alls vara tråkig och enbart sorglig, den kan vara riktigt glad och rolig stundtals också. I bilen lyssnar jag på radio, tiden går fortare då.

Vändpunkter i livet är vi alla med om flera gånger under vårt liv. Saker som förändrar vår vardag, som förändrar vår syn på saker och ting, som skruvar om i vårt sätt att tänka. För mig är en solklar, positiv vändpunkt i livet när jag läste boken "Flickor med adhd". Den kvällen då jag bara skulle skumma lite i boken jag fått låna, men då det slutade med att jag under natten läste boken från pärm till pärm. Den natten förändrade inte bara mitt liv, men kanske framförallt min dotters liv. Tack vare boken öppnades min förståelse för hur min dotter tänker och fungerar. Den natten förstod jag så mycket. Morgonen efter började min dotters nya liv. Som genom ett trollslag hade hon fått en mamma som gått från att vilja henne det bästa (men som ofta gjorde fel) till att ha fått en mamma som ville henne väl och som började göra rätt...

Det är ju så med människor som har funktionsnedsättningar i det neruopsykiatriska området att de så väldigt, väldigt ofta blir stämplade som lata, slöa, dumma, elaka, oempatiska, slarviga o s v, o s v - bara för att vi andra inte förstår. När förståelsen kom till mig - fick min dotter chansen till ett bra liv.

Apropå det så provade jag med att lägga ut utvärderingslappar till åhörarna igår. Det gick väl sådär, för jag glömde be dem att lämna in lapparna till mig efter föreläsningen. En tjej kom dock med lappen där hon skrivit; "En gripande föreläsning som är direkt kopplad till verkligheten. Många tankar som väckts inför mötet med min klass imorgon, dags att tänka om. Tack för vart enda ord!"
Jag blir så glad så jag får gåshud på armarna. Tänk, kanske blev kvällen igår lite av en vändpunkt för den läraren och därmed också kanske för någon av hennes elever. Kan man få finare utvärdering egentligen...:?


Min dotter på sommarlovets första dag. Hon slutar första klass och just då ser hon med tillförsikt fram emot sitt första sommarlov och sedan andra klass. Det var något år innan mobbningen slog ut i blom och innan allt som var jobbigt fullständigt tog över vår vardag, innan ett av livets alla vändpunkter gjorde att hoppet började gro igen.

Vad har du varit med om för vändpunkt i ditt liv.  Berätta jättegärna för vi är många som är nyfikna
9 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…