Fortsätt till huvudinnehåll

Adhd vanligare hos decemberbarn

Dagens Aftonbladet har en artikel som handlar om att barn födda sent på året, löper större "risk" att få en adhd-diagnos än barn (och då gäller detta framförallt pojkar) som är födda tidigt på året. Inget nytt under solen - det här har det skrivit om tidigare, men det är intressant ändå. Orsakerna till varför det blir så och vad man skall göra åt det är viktiga frågor att få svar på.

Det är bra att Aftonbladet skriver en artikel om adhd och forskningen om funktionsnedsättningen. Att man intervjuar Björn Kadersjö är bra. Men det är också ett problem att man skriver en sådan här artikel om adhd.

Varför?

Jo, för att man genom att skriva som man gör, osynligt och subtilt ifrågasättande och på ett sätt, informerar om att för många barn därmed får adhd-diagnos. Att det är ett problem och att frågor kring varför barn födda sent på året, oftare får en adhd-diagnos är viktigt att ta upp och beskriva. Vad forskarna tror om varför det ser ut som det gör är också viktigt att belysa - och samtidigt är det så lätt att det blir fel, att det tolkas fel av en allmänhet som har så lite kunskap om funktionsnedsättningen.

Själv kommer jag ihåg hur jag slet mitt hår för att få min dotter att lyckas med allt de andra barnen gjorde i förskola och lågstadiet. Jag minns alla miljoner (kändes det som i alla fall) tips jag fick som jag skulle följa, så att hon också skulle lyckas som de andra. "Hon mognar snart ikapp de andra" var en mening jag ofta fick höra, under flera år, innan man till slut förstod att det faktiskt inte handlade om sen mognad bara utan så mycket mer.

När det gäller en sambesläktad diagnos, som astma och allergi (på så sätt att fler människor med npf-problematik har problem även med astma och allergi, än övriga befolkningen) så finns liknande forskning. Barn födda på hösten löper större risk att utveckla astma och att bli allergiska mot pollen, medan barn födda på våren har en större benägenhet att utveckla pollenallergi. Där kan forskarna peka på att det beror på vad som finns i luften när man föds. Där finns ingen anledning att snurra vidare på faktan, på så sätt att man också funderar på om läkarna verkligen har rätt i sitt diagnostiserande, att man inte bara "överdiagnostiserar".

Med adhd-diagnosen är det svårare att hitta sambanden. Med adhd-diagnoser vet vi också att allt är så mycket skörare. Allt är så mycket mer ifrågasatt. Därför, när Aftonbladet skriver en liten text om fenomenet så bakas det in så mycket mer, som vi inte är betjänta av. Återigen hamnar adhd på de "misstänktas lista".

"Är det kanske ändå inte så att grannens barn bara fått diagnosen för att föräldrarna är slapphända och inte klarar av barnen, de är födda sent på året, de är lite omogna, föräldrarna vill ha något att skylla på och läkarna "stämplar" barnen... "

Det är så synd. För forskning kring npf-problematik är så viktigt. Att vi lär oss mer om det är så oerhört viktigt för att gå framåt i förståelsen. 

Hur tänker du kring artikeln och det jag skrivit här idag?
3 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …