Fortsätt till huvudinnehåll

När är man funktionsnedsatt?

Jag tycker det är lite intressant att fundera lite mer på vad som sas och vad som inte sas på Debatt häromdagen. Reportern på Eftersnack undrade om adhd är en funktionsnedsättning - och jag tänker; har vi inte kommit längre än att vi skall diskutera en sådan basal och enkel sak?

Jag letade efter det exakta ordet för vad man menar är en funktionsnedsättning och hittade på kommunals sida detta;

"Med handikapp menas förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra och handikapp beskriver alltså mötet mellan människor med funktionsnedsättning och deras omgivning".


Det är en bra beskrivning och stämmer med den vi utgick ifrån på Svenska handikappidrottsförbundet på den tiden jag jobbade i den organisationen. Den visar också hur svårt det kan bli när man har en funtionsnedsättning som inte är synlig som ett ryggmärgsbråck eller en cp-skada är.

Vem kan egentligen veta om personen med svårigheter inom det neuropsykiatriska området bara är lite "extra allt", när man bara "inte gör sitt bästa", när man "utnyttjar sina bokstäver till att göra mindre än man kan"? Jag tror att det är detta som gör det så svårt att få npf-diagnoser accepterade av alla i samhället.

Själv tänker jag så här, precis som med mobning; när DU känner dig funktionsnedsatt av anledningar som beskrivs ovan - så är du funktionsnedsatt. För att ha en diagnos måste du däremot vara utredd hos ett utredningsteam bestående av (helst) psykiatriker, psykolog och specialpedagog.

Det fina med detta är ju att när man får hjälpmedel, förståelse, mediciner så kan funktionsnedsättningen minska och i vissa fall försvinna helt (till exempel vid synskada så får man bra glasögon och kan se så bra att man fungerar utan problem).

För det är ju inte likhetstecken med "funktionsnedsättning" och "hopplöshet". När man får stöd och det man behöver för att övervinna eller förminska en funktionsnedsättning då och först då har man rättvisa förutsättningar att göra det man vill av livet!

Nu skall jag äta en härlig helgfrukost med min familj och sedan tror jag att det måste bli ett besök hos "Bixter", kusinernas nya lilla valp.


Lillagubben har fått en ny favvis. Får jag presentera; Bixter! Är han inte söt?

En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…