torsdag 16 augusti 2012

Om hur det kan vara - gästbloggare

Elin har en blogg där hon skriver om viktiga saker. Jag lägger ut ett inlägg från henne där jag tycker att hon beskriver hur svårt det kan vara när man inte har energi som man vet räcker en hel dag eller nästa dag eller nästa timme och hur svårt det kan vara att få saker gjorda när mycket snurrar runt ibland. Läs gärna och hälsa gärna till Elin. Hennes blogg kan du läsa mer av här, förresten.

Jag har lite svårt att få saker gjorda men nu i veckan har 
jag varit på Ikea Örebro på en snabbshopping, bland annat köpt en golvlampa, köpt en sladd till en annan lampa.
Fina röda kuddar med fåglar på till soffmys. 
Körde hem fars BMW medan han körde hem skåpbilen han köpte i Örebro.
Köpt gardiner och en väggklocka på Åhléns.
P har hjälpt till att städa i min dator.
Gjort klar allt till förnyelsen av mitt körkort och fixat det.

Med andra ord har jag varit väldigt produktiv senaste veckorna/ veckan.
( I mina mått mätt )
Och så fått uppgifter från ett ställe och skickat iväg ett brev till ett annat ställe angående ett problem som ska lösas.


Ni kan inte ana hur svårt det kan vara att komma in i duschen om man inte har precisa planer under dagen.
Kan ta en hel dag.
Eller att diska en disk efter en frukost.
Att sätta upp tavlan jag köpte senast på Ingarvets second hand för några veckor sedan står fortfarande på golvet.
Den står där bland dom andra tavlorna som också väntar på att få sin plats på min konstvägg i köket.

Med andra ord  går det vääääldigt sakta i min värld.
Ibland.
Inte jämt.
Men på senare år har jag till exempel inte pysslat och inrett klart i lägenheten efter flytt sådär snabbt som jag gjorde förr.
Nu efter 4 månader i den här lägenheten så tycker jag det känns lite flytt-röre-aktigt än.
Men tror det beror lite-lite på att jag felanmält vissa saker som inte är fixade ännu.

Bara tornet utav tomkartonger som stod i hallen tog sin tid att få iväg.
Och så fint och rymligt det blev efteråt.
Märkligt det där.
Jag älskar att pyssla och göra fint hemma.
Var tog den lusten vägen egentligen?
Jag tycker ju om det men det tar sådan tid.

Jag är inte LAT.
Nej.
Det är den här såkallade hjärnan som inte har motorn på så ofta.
ADD'n ni vet.
Hittade en sida jag inte sett förut.

Om man tänker på hur länge jag nu har ätit medicinen som ska passa den här diagnosen - så kan jag undra hur fanken det var innan?
Om jag kan vara långsam nu?
Hur var jag då?
Gick det baklänges? 

Hjälp.
Haha.

Men jag tror inte jag var lika... snurrig?

Häromdagen träffade jag grannen från min trappuppgång.
Han sade något om en hundvalp, den var 8 veckor och han hade bråttom hem till den när han rastade sin vuxna hund när vi träffade honom ute här på gatan.
Dagen EFTER så reflekterade jag över vad han sagt och insåg att det var HAN som köpt valp.
Jag trodde han var hundvakt, eller först trodde jag han pratade om nya damen i trappuppgången.
Inget något utav bådadera var rätt med andra ord.

Att jag inte har registrerat prat om en hundvalp som flyttat in här i trappen är jättemärkligt.
Hundar = bäst.
Och min hjärna kopplar INTE vad han säger fast jag går bredvid honom.

Ibland kommer jag på andra saker som jag missar fast jag hört eller sett.
En bild på en "frukostbricka" som H skickade.
Någon dag efteråt kikade jag igenom sms och mms och såg det var teakbrickan han fick utav mig som han hade fotat och åt frukost på.

Väldigt tröttsamt. Och samtidigt lite läskigt.

Jag tycker inte att jag upplever mig som en person som inte lyssnar eller ser vad andra säger och visar.
Jag vet att jag har svårt med koncentration, men jag ser på "dom" som jag tycker har sämre koncentrationsproblem osv än mig när dom "inte är helt med"... Men jag..
Konstigt.

..

Varit hos mina pojkar nästan varje dag en liten stund.
A blir mer och mer duktig på att prata.
Det kommer ur ord ur honom som man inte tycker att han borde kunna el förstå när han är Så liten.
Meningar.

Lilla människan.

Dom andra två växer.
Blir långa.
Får längre hår.
Mina fina.
Förskola och 2a klass på gång.







Har inte skrivit på länge, inte heller så ofta som jag vill.
Men nu har jag faktiskt haft något att göra på sistone.
Kafét.
Kom av mig där en stund.
Men tycker om att skriva så bara jag sätter mig ner så kan det bli hur mycket som helst istället.

Sedan är jag sådan att det känns som om jag måste komma ihåg precis ALLTING som hänt, och få med saker och händelser som hänt sedan senaste blogginlägget.

Och ni kan ju tänka er vad drygt det blir att kännas när man ska sätta igång hårddisken där uppe och försöka skriva ihop allt man ska komma ihåg till en bok - om det går långt mellan inläggen..

Lagom finns inte.
Allt eller ingenting.
Tjo.

Men jag vet att det är bra för min egen skull.
Jag glömmer annars.
Samma idé varför jag vill ta kort på allting.

KOMMA IHÅG.

Skriva = Minnas. 
Fota = Minnas.

...

Återkommer. En brunögd pojk tittar på mig och vill UT.
Nu.

...

Det regnade på oss ute på kvällspromenaden.
Ville blir prickig.
Han åt gräs.

Hoppas han inte mår illa i morgon.
Plutten.

Jag älskar dig min pojk. 

Du och jag, Ville.

<3








Söta trasselbenen

1 kommentar:

Estelle sa...

Kände igen mig i mycket där helt klart!
Sulle gärna kolla in bloggen, men länkningen funkade inte :(

LAB, vad är det och vad är det inte?

Bo Hejlskov Elven blir intervjuad  på tv4 idag. Mycket sägs om lågaffektivt bemötande (LAB) för tillfället. Jag har väntat lite på det. LAB ...