Fortsätt till huvudinnehåll

Möte med en mycket trevlig Gillberg

Måndagar är den dagen i veckan som jag försöker lösa upp alla "lösa trådar" Måndagar är de dagar i veckan då jag kan göra ärenden och fixa med sådant som måste fixas med. Det är skönt att ha en sådan dag då allt som ligger och skramlar, som isen i ett just uppdrucket vattenglas kan lösas upp.

Idag stod först ett läkarbesök på dagordningen innan det var dags att åka till "Gillbergs Centret" som ligger två våningar under BNK här i Göteborg. Vi blev för ett par månader sedan tillfrågade om vi ville vara med på ett forskningsprojekt som drivs av Gillbergs Centret och det är klart att vi inte kunde tacka nej när det gäller att hjälpa till i forskningen kring barn med npf-svårigheter och deras uppväxt.

Dottern fick kex, festis och två biobiljetter efter två timmars tester och jag blev intervjuad av en läkare som forskar på centret, som jag aldrig tidigare träffat. Hon ställde de där eller liknande de frågor som jag tidigare svarat på. De frågor som visar på om och vad en människa har svårt med inom det neuropsykiatriska området. Efter intervjun kom vi in på andra frågor och samtalet blev så trevligt att Dottern fick vänta på mig - för en gång skull...

Fick svara på många frågor, som vanligt, eftersom det är en av delarna i att diagnostisera och förstå en person svårigheter.

Läkaren hette Carina Gillberg och jag passade på att tacka henne för hennes insats i rabaldret som blev när Eva Kerves höll på att härja som bäst för några år sedan. Carina Gillberg sa att hon verkligen inte ångrar att man förstörde så mycket forskning - med tanke på att alla patienter som deltog skulle känna sig trygga, men att det ändå var sorgligt att så mycket forskning, som kunde ha använts vidare försvann på grund av att man ville skydda patienterna. Jag passade också på att hälsa till hennes man, Christopher för den "grymma" föreläsning han höll på Efus konferens på höstlovet här i Göteborg (som jag skrivit om tidigare här på bloggen).

Ville bara berätta det för jag tycker att de som jobbar med de här frågorna, utan att egentligen behöva (jag menar vi som lever I det har ju liksom inget val, men vi hade kanske eller förmodligen gjort något helt annat och tyckt helt annorlunda om vi eller våra barn inte själva hade npf-svårigheter) är hjältar. Att utsätta sig för så mycket omak och obehagligheter för att forska och hjälpa människor som behöver stöd, hjälp förståelse det är stort tycker jag!

Måndagar är också de dagar då min dotter är ledig från skolan. Då skriver jag alltid "kom-ihåg-lappar" som gör det lättare för henne att komma ihåg - och därmed lyckas - det hon skall göra!
Kom-ihå-lapp som den kan se ut på ett sätt. Att skriva kom-ihåg-lappar är något som vi måste träna på hemma, för jag kan ju inte alltid skriva lapparna åt min dotter. Det kommer en dag då hon måste göra det själv...
3 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…