onsdag 12 december 2012

Julklappstips

I dessa tider, när det så smått börjar lacka mot jul, gör jag något fullständigt "wildochcrazyt". Jag kommer idag att skriva om något helt annat än neuropsykiatriska funktionsnedsättningar!!

Nu har jag varnat, så du som förväntar dig ett npf-inlägg är härmed varnad:)

I augusti, efter semestern var jag ganska trött på prylbegäret som vi i familjen och alla runt oss hade. Lite mjukt och försiktigt föreslog jag för maken att vi skulle införa en köpfri septembermånad. Maken sa, förvånansvärt "ja" till förslaget och vi började - att inte köpa något.

Efter en månad tyckte vi att det var så himla skönt att efter det har det bara rullat på. Vi handlar så klart mat och vi handlar nödvändiga saker, som lite kläder till barnen, men det är allt. Det är kul att inte spendera så mycket utan upptäcka att man faktiskt sparar massor av pengar på "köpstoppet", men det härligaste och roligaste av allt är att när jag råkar gå in i ett shoppingcenter eller en affär av något slag så känns det så lugnt och skönt - för jag vet ju att jag inte ska ha något:)

Julklappar var det ju jag skulle skriva om, det står så i rubriken...

När jag och mina syskon var vuxna, men ingen hade barn så kändes det så knasigt att gå och köpa saker till varandra eftersom man själv ju faktiskt kunde köpa precis det man ville ha. Vi hade ju pengar allihopa och ofta får man ju något som man kanske inte alltid precis vill ha när man öppnar sina paket. Vi införde därför att inte ge varandra några paket något år, men det var inte särskilt roligt... Då provade vi med att ge bort saker som vi hade gjort. Men det blev av förklarliga skäl ganska svårt (ingen av oss hade slöjd längre...) och enformigt eftersom vi kokade sylt som vi gav bort till varandra.

Till slut provade vi med att ge bort något som vi hade hemma. Det fick gärna vara något som vi inte ville ha kvar, men som vi trodde att den vi gav det till, skulle vilja ha. Det blev många böcker, men också byxor, halsdukar, kakformar etc. Min bästa julklapp var den jag fick av min bror. Det var det året han köpt en ny badrumsvåg och jag fick hans gamla. Jag som inte hade skaffat någon våg sedan jag flyttat hemifrån fick något som jag verkligen hade önskat!

Detta året kommer vi att köpa presenter till barnen och så ska vi skänka pengar till Världens barn och några sådana organisationer.

Hur gör ni på jul?

1 kommentar:

Marianne sa...

Vi brukar bara ge en symbolisk sak till vuxna, om man känner för det. Ibland är det roligare att ge än att få.
Barnen ska få varsinn begagnad snowracer och lite fina kläder från en second hand-butik i ett "finare" område, där det finns jättefina kläder till billig penning. Sonen fick en kostym och finskor därifrån en jul, oj vad stolt han blev!
Till skolpersonalen brukar vi göra egna saker, och vi glömmer aldrig bort kocken som är en viktig person som alla andra tycks glömma.
Julmaten brukar vi tillaga tillsammans och lite som knytis, alla tar med sig några ingredienser.
Det viktigaste med julen för mig som vuxen är att den inte blir någon stressad tillställning, fylld av "måsten".
Vi bestämmer i förväg på ett ungefär hur den ska se ut och alla hjälps åt med genomförandet, barn som vuxen.
Förra året hann jag t.o.m gå och träna ett pass på gymmet på julafton, välbehövligt för att motarbeta den inre stressen och få julfrid i sinnet.

LAB, vad är det och vad är det inte?

Bo Hejlskov Elven blir intervjuad  på tv4 idag. Mycket sägs om lågaffektivt bemötande (LAB) för tillfället. Jag har väntat lite på det. LAB ...