Att ha svårigheter som går under namnet add, innebär väldigt ofta att man får en sen diagnos. Det här mejlet kom från en förälder som varit och lyssnat på min föreläsning en kväll. Jag klipper in en del av mejlet som väldigt väl beskriver hur det kan se ut efter att man får en diagnos sent i livet och lämnar resten av mejlet i min mejlbox. Det, att man som vuxen får en diagnos, efter att ens barn utretts och hittats är, enligt de mejl jag får till min mejlbox inte särskilt ovanligt, särskilt bland kvinnor.
"Jag har en dotter som blev diagnosticerad ADD i sena tonåren med konsekvensen att det därmed blev mycket som hann ikapp henne. Det ledde till att hon gick in i väggen och blev sjukskriven en längre tid. Naturligtvis var det en tung period för oss alla och vi dammsög på nätet och bokhandel för att lära oss om ADD och ADHD. När vi gjorde detta så blev det naturligtvis uppenbart att det var en ärvd profil - från mig. Då började ytterligare en resa - att få hjälp som vuxen med ADHD. Det var ingen enkel resa med, som jag uppfattar det, begränsad kompetens inom vuxenpsyk. Nu har jag funnit en lösning och det är många saker som har fallit på plats. Både för mig och min dotter. Detta är en resa som har tagit flera år men nu har vi funnit ett sätt att förhålla oss till detta och jobbar på att försöka fokusera på de styrkor som vi har. Jag kan i och för sig önska att min dotter skulle fokusera mer på sin styrka som är form, färg, foto e t c men hon har inte funnit sin grej där ännu. Hon var aktiv för ett par år sedan med foto och hade en fotoblogg som var väldigt populär - men som det är med dessa profiler, uthålligheten är inte så stor. Men hon tar fantastiska bilder - när hon är motiverad."
5 kommentarer:
Tack vare Malenes blogg kan jag förstå min dotter bättre! Det finns inte mycket att läsa om ADD och det känns som varken sjukvården eller skolan har den kunskapen heller. Därför är denna blogg så otroligt viktig för mig och det är så lärorikt att ta del av vad ni andra skriver. Min dotter fann vägen till skapande och insåg att hon var duktig på detta tack vare Ågrenska. Sedan är det precis som du skriver svårt att hålla motivationen uppe! Tack för att du delar med dig!!
Hej!
Länkar en adress på en youtube film om att ha AD/HD. I filmen berättar de om vilka styrkor de ser med sin diagnos. Viktigt att kunna se dem, precis som mamman skriver i din blogg!
En av personerna i filmen har ADD.
http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA
Filmen är ca 20 minuter och i slutet summerar de vad som är positivt med diagnosen. Jag blev glad av att höra det.
// Yvonne
Sådär, nu har jag även läst ut Man dör inte, men blir en ganska knäckt människa.
Det är mycket jag känner igen i de korta berättelserna. Bland annat hur mycket tid och energi det tar från mig och familjen. Givetvis även från dottern.
Men förutom en berättelse, så var upplevde jag dem som väldigt sorgliga och tunga berättelser. Vi har inte haft problem med vare sig mobbing, sociala koder eller vänner. Därför kändes den här boken mörkare än din andra bok. Det kändes tungt att läsa om alla dessa människor också har mötts av oförståelse och fått kämpa MOT skolan. Nu har jag köpt två ex av varje bok. En uppsättning för mig att läsa vid behov och en uppsättning som skolan få. Ska träffa dem tillsammans med BUP i morgon. Hoppas verkligen att det blir ett bra möte, för hoppet är det sista som dör.
Har själv gått igenom samma sak, först utredning på min son för ca 3 år sedan. Och förra året var min ork slut insåg att nåt måste göras. Tog kontakt med sjukvården efter ca 9 månader fick jag min diagnos ADHD vid 42 år det har vänt livet upp och ner. Upplever att det är många som får diagnos tidigare i livet. Skulle gärna vilja komma i kontakt med folk i min ålder som får diagnos sent i livet.
Tack, tack, tack för era kommentarer, alla tre!
Skicka en kommentar