tisdag 18 juni 2013

Varje upplevelse av en händelse är sann


Jag träffade en kvinna som fick mig att tänka på maken och hans hattar. Kvinnan berättade om sin son och hans besvärliga situation. Kvinnan var upprörd. Hennes son sommarjobbar på en restaurang på en av sommarstäderna längst med västkusten. Han var trött och slut efter midsommaraftons serverande. 
- Du vet det jobbade två servitriser på den där restaurangen, men den ena satt bara och pratade i telefon hela kvällen och den andra gnällde om att hon hade ont i ryggen, så min son fick göra allt. Nu är han helt slut och chefen var där en stund, men han åkte iväg och firade midsommar och lämnade min son i sticket med de där två dönickarna och gästerna var bedrövliga. De blev bara fullare och fullare och ingen dricks fick min stackars son. 
Det var där någonstans jag slutade lyssna på kvinnan och det var där någonstans jag började tänka på maken och hans hattar. 
Makens styrgrupp brukar ta in "hattar" på mötena för att träna sig på att se saker från olika synvinklar. Det är bra, tänker jag. Det ger perspektiv på saker och ting. Det finns ju inte en vinkel på en sak - någonsin. Alla har sin egen vinkel, sin upplevelse av en händelse. 
Den där kvinnan borde låna makens hattar och tänka sig in i de andra inblandades situation. Då kanske sonens upplevelser inte skulle bli så traumatiska för hans mamma, tänker jag när jag ser att hennes mun fortfarande berättar och mal på, men jag inte längre hör vad hon säger. 
Varför satt, till exempel den ena servitrisen och pratade i telefon och var det inte egentligen rätt synd om den andra servitrisen som hade ont i ryggen och som kanske måste jobba fast hon var dålig, för att klara av att betala hyran, vart åkte chefen, till vem och varför och varför fick inte kvinnans son någon dricks. Vad tycker de andra som jobbar på restaurangen om kvinnans son. Kanske tycker de att det är han som bara sitter av tiden och det är de andra som jobbar. Vad händer i köket och var är kocken? 
Många hattar blir det och det är intressant att tänka på det, att varje händelse blir en upplevelse för varje människa och varje upplevelse blir unik för varje person. Det finns inget rätt och fel - i alla fall inte så ofta som vi själva tror och i allt detta jag skriver så känns det som en början på en deckarroman. Kanske skall JAG tacka den griniga kvinnan för att hon fick mig att börja skriva på en riktigt spännande deckare? 
Det finns inget rätt eller fel. Varje upplevelse är sann.
Livet är spännande att leva, eller hur?

Inga kommentarer:

Kan man få ångra sig?

- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare.   - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...