Fortsätt till huvudinnehåll

Om varför skolor med specialkunskap behövs

Jag gick på semester förra helgen. I lagom tid innan semestern startade kom Skolinspektionens rapport över den skola jag kämpat på i ett år. Kämpat för att så mycket var så fel när skolan startades. Fortsatte kämpa när jag egentligen skulle gett upp - för att jag vet att eleverna som går på skolan behöver en skola som den skola vi är på väg att bli.

Skolinspektionen har granskat skolan och från att ha haft 39!!!! bitar som måste åtgärdas i slutet av förra terminen (du förstår varför det kunde kännas frestande att hoppa av skojobbet?!), så är vi nu nere i tre punkter, vilket ju känns fantastiskt. 

Jag vill att den skolan jag jobbar på ska bli en skola som den man visar på Utbildningsradion till hösten. Jag vet att sådana skolor behövs. Alla barn kan inte inkluderas just för att den kunskap som man på Lunaskolan har inte går att hitta på alla skolor. Jag vet också att skolor som Lunaskolan behövs för att alla barn och ungdomar inte mår bra att gå i "vanliga" grundskolor där merparten av eleverna är just "majoritetsbarn". 

Förr, innan jag har den kunskap jag har nu så trodde jag att det bästa var för i stort sett alla elever (utom de elever jag undervisade under några år, som satt i permobil och kommunicerade med hjälp av bliss och som behövde hjälp med i stort sett allt, där vanliga grundskolor inte har de praktiska möjligheterna att ta emot eleven) att få gå inkluderade i den vanliga skolan. Framförallt för att få chans att leva ett vanligt liv som vuxna för att man skrubbats och pressats mot "majoritetsbarn". Att man liksom skulle trääääna sig till att bli som alla andra... 

Nu tror jag, tvärtom att det kan vara så att man behöver gå i en skola där kunskap och bemötande finns, där ifrågasättande saknas och där man kan spegla sig mot andra, som känns som de förstår, för att kunna växa till en vuxen människa utan allt för många pålagringar. Att man när man är vuxen istället har möjlighet och styrka att välja till eller välja bort allt det där som vi tvingar på barn med npfsvårigheter när vi tvunget ska inkluderade dem i "vanliga" grundksolor. 

Till hösten ska jag fortsätta arbeta, kämpa för att den skolan jag jobbar på ska bli en skola där ungdomar som behöver få stöd, hjälp och förståelse för deras unika sätt att tänka och vara - ska få det. Det är alla barns rättigheter!

Glad sommar. Här kan du se ett klipp av filmen som kommer till hösten. 
2 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…