Fortsätt till huvudinnehåll

Musik gör saker så mycket lättare

Jag sitter hemma i min stol, tar ett glas vin (jag vet att det bara är onsdag, men vi firar tioårig bröllopsdag imorgon jag och min älskling och det vill man ju verkligen fira). Jag har ändrat utseende på bloggen och det gör jag för att jag fick flera kommentarer på mejl och på facebook om att det inte gick att kommentera på den mallen jag hade tidigare. Nu har jag bytt så nu ser jag fram emot alla kommentarer som kommer att trilla in:)

Cykelturerna till och från jobbet är igång igen och jag har skaffat ny spellista som jag tänkte dela med mig av:

Alltså jag kliver upp på pedalen och trampar ner i samma ögonblick som jag trycker på första låten som är mjuk och följsam. Laughing with med Regina Spector strömmar ur hörlurarna soft som mjukglass.
När raksträckan är gjord och första uppförsbacken närmar sig börjar det bli dags för låt nummer två som är en afrikans låt, Solobombe heter den. Den finns inte på youtube, men på spotify kan du leta upp den om du vill lyssna. Då börjar det rycka lite i benen och den räcker hela vägen upp för backen, hela vägen ner för backen och hela vägen upp för nästa back.

Då kommer Petter och "Början på allt" och jag suuuuusar ner för backen, förbi systembolaget och under bron bort mot Klippans båthållplats.

Där tar den låten slut och "Get lucky" med Daft Punk tar över. Inget kan stoppa mig vid detta laget och jag trampar på som en symaskin upp för nästa backe och hinner nästan ikapp en elcyklare, men bara nästan.

Vid Fiskehamnen håller Medina mig sällskap ett tag och de sjunger både "Miss Decibel" och "Sista minuten" och då är det verkligen sista minuten för ungefär när den låten är slut så ställer jag cykeln i cykelstället, låser cykeln och plockar upp väskan. Jag avslutar morgonturen med Jonas Gardell (jag älskar allt den mannen gör) med "Mitt enda liv" (kan lyssnas och ses på här från filmen "Torka aldrig tårar utan handskar" också: .
Hjälm är naturligtvis obligatorisk både i uppförs- och i nerförsbacke. 

Då, just då, är jag helt redo för en ny dag. Musik och rörelse gör livet så mycket lättare för mig. Vad gör livet lättare för dig?
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…