Fortsätt till huvudinnehåll

En flicka och en pappa som funderade lite


Pappan läser tidningen efter att ha sagt hej då till sitt ena barn som cyklat iväg till skolan. Hans andra barn, dottern, ligger fortfarande i sängen. Hon har fått frukost på sängen, som vanligt. Pappan har varit inne och pratat med sin flicka några gånger, sagt att hon "måste snart gå upp för nu börjar skolan snart".

Mannen, som är pappa till flickan läser en insändare i dagens tidning. Det handlar om en person som blivit diskriminerad på grund av sitt handikapp. 

Pappan hämtar skolväskan till sin dotter, hämtar kläder.

Han läser vidare och får reda på att människor som  har denna funktionsnedsättning ofta blir handikappade och ibland kränkta i sin vardag. Kvinnan som skrivit insändaren hade blivit kränkt på ett köpcenter eftersom hon inte fick låna toaletten. När hon till slut fick låna en toalett så fick hon sitta med öppen dörr...

Dottern kommer upp till slut. Hon klär på sig, borstar håret. Flickans första lektion har redan börjat, men pappan känner på sig att hans dotter kommer att cykla iväg till skolan idag, trots att hon är sen, för det är en bra dag idag.

Pappan tänker på kvinnan som skrivit insändaren, på känslan hon måste haft, bara på grund av att människor runt henne inte förstod.

- Att vi har så svårt att ta till oss andra människors livsöden, andra människors tillkortakommanden, andra människors funktionsnedsättningar, mumlar ha tyst för sig själv samtidigt som han följer dottern ut i hallen. 

Varje människa gör alltid eller ofta sitt bästa utifrån sina förutsättningar, sin historia för alla vill lyckas.

Att han/hon inte gör som du gör - behöver inte betyda att det är fel, det är bara ett annat sätt att göra det på.

Att majoriteten av jordens befolkning gör på ett sätt - behöver inte heller betyda att det är det enda rätta och alla andra sätt är fel.

Det betyder bara att majoriteten föredrar ett sätt, som t ex att kasta en boll med höger arm.

Så länge man inte kränker eller skadar andra fysisk eller psykiskt så gör man inte fel. Då finns det ingen andledning att viska "så skulle jag aldrig göra".

Om majoriteten av människor skulle kika in hos flickan och hennes pappa en morgon skulle många förmodligen tänka just den där meningen "så skulle jag aaaaaaldrig göra". Men det beror ju bara på att deras barn fungerar på ett annat sätt än mannens barn. De flesta barn som är 16 år behöver inte omsorgen att få frukost på sängen, klädhjälp, puschning att komma upp ur sängen, tidsangivelser, mejl och sms till och från lärarna flera gånger i veckan, stöd när det gör ont, vila ett par dagar i veckan från skolan, men pappans dotter behöver det. Deras lilla familj gör saker på ett litet annat sätt än vad deras grannar gör. De gör saker som de behöver göra för att vardagen ska bli så friktionsfri som möjligt. Det är inget fel på det. Det är bara annorlunda mot vad grannarna gör. 

Pappan cyklar med sin dotter till skolan. Han vet att det är lättare för flickan att komma till skolan då. Andra föräldrar, till andra barn årskurs nio cyklar inte med sina döttrar för de behöver inte det, men den här pappan behöver - så han cyklar. 

Och flickan lyckas komma till skolan lagom till att andra lektionen för dagen ska ta sin början. 
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …