måndag 9 september 2013

En flicka och en pappa som funderade lite


Pappan läser tidningen efter att ha sagt hej då till sitt ena barn som cyklat iväg till skolan. Hans andra barn, dottern, ligger fortfarande i sängen. Hon har fått frukost på sängen, som vanligt. Pappan har varit inne och pratat med sin flicka några gånger, sagt att hon "måste snart gå upp för nu börjar skolan snart".

Mannen, som är pappa till flickan läser en insändare i dagens tidning. Det handlar om en person som blivit diskriminerad på grund av sitt handikapp. 

Pappan hämtar skolväskan till sin dotter, hämtar kläder.

Han läser vidare och får reda på att människor som  har denna funktionsnedsättning ofta blir handikappade och ibland kränkta i sin vardag. Kvinnan som skrivit insändaren hade blivit kränkt på ett köpcenter eftersom hon inte fick låna toaletten. När hon till slut fick låna en toalett så fick hon sitta med öppen dörr...

Dottern kommer upp till slut. Hon klär på sig, borstar håret. Flickans första lektion har redan börjat, men pappan känner på sig att hans dotter kommer att cykla iväg till skolan idag, trots att hon är sen, för det är en bra dag idag.

Pappan tänker på kvinnan som skrivit insändaren, på känslan hon måste haft, bara på grund av att människor runt henne inte förstod.

- Att vi har så svårt att ta till oss andra människors livsöden, andra människors tillkortakommanden, andra människors funktionsnedsättningar, mumlar ha tyst för sig själv samtidigt som han följer dottern ut i hallen. 

Varje människa gör alltid eller ofta sitt bästa utifrån sina förutsättningar, sin historia för alla vill lyckas.

Att han/hon inte gör som du gör - behöver inte betyda att det är fel, det är bara ett annat sätt att göra det på.

Att majoriteten av jordens befolkning gör på ett sätt - behöver inte heller betyda att det är det enda rätta och alla andra sätt är fel.

Det betyder bara att majoriteten föredrar ett sätt, som t ex att kasta en boll med höger arm.

Så länge man inte kränker eller skadar andra fysisk eller psykiskt så gör man inte fel. Då finns det ingen andledning att viska "så skulle jag aldrig göra".

Om majoriteten av människor skulle kika in hos flickan och hennes pappa en morgon skulle många förmodligen tänka just den där meningen "så skulle jag aaaaaaldrig göra". Men det beror ju bara på att deras barn fungerar på ett annat sätt än mannens barn. De flesta barn som är 16 år behöver inte omsorgen att få frukost på sängen, klädhjälp, puschning att komma upp ur sängen, tidsangivelser, mejl och sms till och från lärarna flera gånger i veckan, stöd när det gör ont, vila ett par dagar i veckan från skolan, men pappans dotter behöver det. Deras lilla familj gör saker på ett litet annat sätt än vad deras grannar gör. De gör saker som de behöver göra för att vardagen ska bli så friktionsfri som möjligt. Det är inget fel på det. Det är bara annorlunda mot vad grannarna gör. 

Pappan cyklar med sin dotter till skolan. Han vet att det är lättare för flickan att komma till skolan då. Andra föräldrar, till andra barn årskurs nio cyklar inte med sina döttrar för de behöver inte det, men den här pappan behöver - så han cyklar. 

Och flickan lyckas komma till skolan lagom till att andra lektionen för dagen ska ta sin början. 

Inga kommentarer:

LAB, vad är det och vad är det inte?

Bo Hejlskov Elven blir intervjuad  på tv4 idag. Mycket sägs om lågaffektivt bemötande (LAB) för tillfället. Jag har väntat lite på det. LAB ...