Fortsätt till huvudinnehåll

Inkludering - politiskt korrekt att tycka så?

Under många år har ordet "inkludering" varit modernt och det har också varit politiskt korrekt att tycka att alla barn ska inkluderas i den svenska skolan. När jag blev färdig lärare för 20 år sedan, tyckte jag att det var självklart att barn med funktionsnsedsättningar skulle har "rätt" att inkluderas i den svenska grundskolan. Att lära sig att vara med normativa barn skulle göra det lättare för barn med funktionsnedsättningar att anpassa sig, lära sig och sedan ta en plats i samhället på ett enklare sätt - för att man genom grundskolan lärt sig hur, tänkte jag på den tiden. Och så tänkte och tyckte alla på den tiden, vågar jag påstå.

Så gick det några år. Jag fick en dotter. Hon började i skolan. Hon hade svårigheter som inte hennes klasskamrater hade. Det var så mycket som var så svårt och så hemskt för henne i den svenska grundskolan. Jag tänkte ändå fortfarande att det bästa är inkludering - alla runt mig hävdade det också. Vi kämpade på. Hon misslyckades så ofta. Hon blev mer och mer utanför. Hon blev mobbad. Hon fick "tilläggssvårigheter" som kom av alla misslyckanden, alla kamp och all sorg som drabbade henne.

Jag började fundera på om det verkligen är det bästa är att inkludera alla barn, i alla lägen för jag såg inte nyttan med det hos min dotter, mest onyttan - även om man bara misslyckas och blir exkluderad istället för det vi tänker oss med inkluderingen. Alla runt mig fortsatte att hävda att det bästa är att inkluderas så jag trodde dem.

Tillslut insåg jag ändå, på grund av mer än hundra samtal med föräldrar till barn med npf-svårigheter genom mitt yrke att det var många fler föräldrar än jag som tänkte det samma som jag gjorde - trots att det inte var politiskt korrekt att tycka så.

Numera tror jag att man måste lyssna på föräldrarna och på barnen och låta lösningarna vara just - lösa. För en del fungerar inkludering för andra är det en nioårig snubbeltråd genom den svenska grundskolan - att vara inkluderad.

I bästa fall orkar man och klarar man att få tillbaka sin självkänsla när man blir vuxen. I värsta fall blir man en utslagen person resten av sitt liv.

Vi kan och ska inte inkludera barn när det inte fungerar bara för att det är politiskt korrekt att tycka så, eller för att kommunen kortsiktigt tjänar på att inte betala tilläggsbelopp för barnen. I längden förlorar staten, kommunen, men inte minst barnen och dess familj oerhört i pengar och lidande. Det kan vi inte låta hända.

Min dotter överlevde åren i grundskolan tack vare många fantastiska pedagoger, men egentligen tror jag att hon hade mått bättre av att få gå i liten grupp, med andra barn som hon kunde spegla sig i, med pedagoger som alla förstod henne - precis som hon gör när hon nu går gymnasiet i liten grupp, med andra som kämpat för livet, inkluderade i den svenska grundskolan. Numera blomstrar hon, precis som alla barn borde få göra.

Alla barn ska ha rätt att inkluderas i den svenska grundskolan, men de ska också ha rätt att slippa och ha rätt till alternativ som passar bättre!

Debattartikel som jag skrev i Aftonbladet för två år sedan kan du läsa här. Svar på debattartikeln kom från två sidor och jag tänker att man alltid kan tänka om, men att man från intresseorganisationer måste föra föräldrarnas talan! Läs dem här och här.

Och om du har missat gårdagens debattartikel riktad till Jan Björklund så kan du läsa den här.

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …