Fortsätt till huvudinnehåll

Cancersvulster, friskolor och Janne Josefsson

Aftonbladet och Expressen tar upp Uppdrags Gransknings nästa program där de granskar friskolors sätt att välja elever till sin skola. VDn på en skola jämför "elever med adhd som cancersvulster som måste hållas ifrån de fina eleverna". Man kan spotta på den här mannen för hans människosyn och man kan bli upprörd över hur man på vissa friskolor väljer bort elever som behöver extra stöd.

Men tyvärr är det fortfarande så här man ofta ser på elever med särskilda behov, inte bara i skolan men också i samhället. Vi är inte där ännu att alla förstår att npfsvårigheter är lika med funktionsnedsättningar och att alla som misslyckas faktiskt gör det för att de inte kan, inte för att de vill misslyckas.

När jag stod mitt i stormen med min dotter, när hon var mobbad och ingenting fungerade, så ringde jag runt till skolor. Jag berättade vad hon hade för svårigheter och jag kan säga ärligt att jag flera gånger upplevde och möttes av att min dotter inte var intressant för deras skola. De sa det på ett fint sätt - och jag förstod vad de menade.

Skolan och samhället försöker förstå, men vi är inte där att vi kan hjälpa alla barn i de vanliga grundkskolorna/friskolorna ännu. Friskolor har tjänat mycket pengar på elever med tilläggsbelopp. För oss som "står på golvet" och möter elever med svårigheter varje dag. Vi möter elever som tidigare upplevt sig som "cancersvulster" av deras gamla skolor. Det sitter djupt i själen hos våra elever. Det tar flera år att arbeta bort, om det ens går någon gång...

Det är så här det ser ut, inte överallt, men alldeles för ofta. Därför möter jag förtvivlade föräldrar både via mina jobb, men också här på min blogg. Tack Uppdrag Granskning och Janne Josefsson för att ni gjorde denna granskning! Kanske kan det bli lite bättre efter ert program.
2 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…