Fortsätt till huvudinnehåll

Ålder, psykiatriska tillstånd och autoimmuna sjukdomar

Jag känner en 18-årig tjej som till hösten, då hennes före detta klasskompisar tagit studenten ett par månader tidigare, förmodligen äntligen börjar naturbrukslinjen på gymnasiet. För henne har det tagit längre tid att ta sig igenom skolsystemet än för de flesta av dem hon började sexårsverksamheten med. Hon har gått om. Hon har läst IV-program och hon har läst "light". Men nu ser det faktiskt ut som om hon till hösten kommer att kunna och orka och klara ett gymnasieprogram!

Tjejen har haft så mycket att kämpa emot. Hon har haft så många tillfällen att börja hata skolan, att hata klasskamrater. Att ge upp och sluta bry sig. Men det har hon inte gjort. Hon har kämpat. Hon har fått tid och hon har fått hjälp. Hon har mätts och bedömts utifrån den ålder hon innehar inte det hon faktiskt har klarat. Det har nästan knäckt henne, men på något sätt har hon tråcklat sig igenom grundskolan utan att bli helt mosad. Det är ett under och det är underbart!

Det är inte lärarnas fel att det var så svårt. Att det ofta kändes så hopplöst för den här tjejen som jag berättar om. Det var våra lagar och regler och vår syn på barn och ungdomar som gjorde det så svårt för henne. Som nästan slog omkull henne.

Nu, när hon till våren fyller 19 år är hon nog mogen att ta sig igenom gymnasiet. Tre år efter klasskamraterna. Vi som står bredvid är så otroligt glada och håller alla tummar vi kan, att hon ska få fortsätta känna sig bra och nöjd, även till hösten då hon, om allt går som det ska, börjar gymnasiet.

Förresten

Susanne Beijerot har skrivit en artikel i SvD som handlar om psykiatriskas sjukdomars koppling till autoimmuna sjukdomar. Under flera år har forskare och läkare sett samband mellan de två bitarna. Det är en intressant artikel. Läs den här. 




Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …