Fortsätt till huvudinnehåll

Om sjuåringen som hotade med kniv

"Sjuårig pojke knivhotade på skolan" kan man läsa i GP idag. Incidenten hände på en skola i Göteborg igår. Pojken är hemma på obestämd tid från och med idag, står det i tidningen.

Att hamna i en sådan situation är inte roligt. Jag har själv befunnit mig i situationer, inte riktigt som den beskrivna, men inte långt i från. Det är inte roligt, det är traumatiskt, för pedagogerna, för alla elever som upplevde hotet och för eleven som höll i kniven.

I alla situationer som går över styr kan man och ska man fundera på vad som skapade traumat. Det finns ALLTID ett förklaring till varför det blev som det blev. Förklaringen finns alltid något eller några steg innan det hotfulla kom in i bilden. Förklaringen handlar alltid om att något har skett runt eleven som eleven inte kan styra, som eleven känner sig osäker inför, som eleven hamnar i affekt inför. Förklaringen finns alltid i det som hände runt barnet som utför hotet. Barnet är reagerar sällan som "majoritetbarn" gör i allmänhet, men alla kan vi, om vi blir pressade i situationer vi inte behärskar hamna i det läget att vi tar ett tillhygge, precis som pojken gjorde.

Kanske hittar man inte förklaringen i första rundan när man som en detektiv försöker leta efter vad det var som gick fel, kanske måste man gå längre tillbaka än "nästa steg", om du förstår vad jag menar, men en förklaring finns ALLTID. Ett är också säkert och det är att för att hitta förklaringen till varför detta eller liknande saker händer alltid måste plocka bort skulden och fokusera på händelsen. Varför det hände och hur man ska göra för att det inte ska hända igen.

Inget barn tycker att det är roligt att bli knivhotad. Inget barn tycker heller att det är roligt att hamna i en situation där många vuxna är arga på en för att man hotar med kniv.

Det finns en förklaring. Förklaringen måste man leta efter tills man hittar den. Förklaringen hittar man genom att man, när alla lugnat sig låta någon prata med barnet, utan att lägga skuld på honom, för att ta reda på vad som hände. Förklaringen hjälper till att hitta förhållningssätt så att inte situationen uppkommer igen. För allas skull.

Missförstå mig nu inte. Det är aldrig okej, rätt eller försvarbart att någon hotar någon eller några med kniv. Men det finns alltid en förklaring. Förklaringen är viktig att ta reda på för att det inte ska hända igen.

Till er som inte förstår detta rekommenderar jag er verkligen att läsa "Vilse i skolan" av Ross Green.

Det är inte okej. Det får inte ske det som hände. Just därför måste man ta reda på vad som gjorde att man kom till situationen där pojken hotade med kniv. För att se till att det inte händer igen. Det finns en förklaring. Leta efter den.


Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…