Fortsätt till huvudinnehåll

Normalt att må dåligt

Att må psykiskt dåligt är ganska, för att inte säga väldigt normalt för mammor. Jag tror inte att jag har en enda väninna (nu undrar ni säkert hur många mammor jag räknar till mina väninnor och jag drar till med ungefär 20 kvinnor) mer eller mindre nära mig som på ett eller annat sätt, vid ett eller flera tillfällen mått psykiskt dåligt. Det psykiskt utmattande har gett utslag i allt ifrån utslag på hela kroppen till akut kris som kräver medicin och inläggning. 
Varför det är så tänker jag inte diskutera speciellt mycket här idag, det skulle kräva ett väldigt långt och invecklat tankearbete av mig, därför får det vänta ett tag, men varför pratar ingen om detta som faktiskt är så himla "normalt" för oss mammor, det undrar jag. 
Vi mammor jobbar ofta heltid samtidigt som vi tar hand om hem, barn, man, kontakter med föräldrar, sväföräldrar o s v, o s v. Det är klart att man krisar ihop ibland, det är egentligen konstigt att vi inte krisar ihop oftare än vad vi gör, nu när jag tänker på det!
Kan vi försöka bli bättre på att prata om det? Avdramatisera det lite, lyfta på locket och berätta om senaste krisen typ i samma andetag som vi berättar om minstingens framsteg med pottan, tonåringens bravader på idrottsarenan eller makens karrirärslyft på jobbet - det är ju en del av livet och ALLA har någon gång mått dåligt.

Inför jul är det lätt att hamna i stress - det är också normalt och helt okej, så länge du och jag vet att det är så livet är, det går upp och det går ner, står aldrig still. 

ALLA mår dåligt ibland, alla har det jobbigt ibland, ingen är lycklig alltid!
Alltså så här är det, det är omöjligt att gå igenom livet utan att hamna i kris några gånger. Att berätta om kriserna skulle göra det mindre tabubelagt att må dåligt och kanske, kanske skulle fler börja fundera på varför det är så vanligt och vad man skulle kunna göra för att några skulle slippa må så dåligt - i alla fall så många gånger.
Tills dess:
Alla väninnor - kända som okända - kämpa på, kräv mindre ansvar, lämna över till andra, som partnern (om du har någon i din närhet), eller till någon annan som står dig nära, men du, om, jag menar NÄR du krisar ihop - ta det lugnt, tänk på dig själv och kom ihåg - det är helt normalt! Livet går upp och ner och upp igen. Julen kommer och går och kommer igen. 
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …