torsdag 18 augusti 2011

"Gott och blandat" med Ross Greene

Första dagen är avslutad. Ross Greene föreläser två dagar i Göteborg. Jag som har läst hans två böcker känner igen mig i väldigt mycket av det jag läst, men hans budskap blir än mer tydligt och än mer viktigt när man hör och ser honom livs levande i Folketshus kongressal i Göteborg.

Här kommer några söta och salta karameller från dagens föreläsning (som ni som läst hans böcker kommer att känna igen).

När man arbetar/hjälper barn som har "challenging behaviors" (utmanande beteende) så måste man ställa sig frågan; Varför är det utmanande barnet utmanande?
Det finns två sätt att se på den frågan, nämligen; "Ett barn gör bra om det VILL" eller "Ett barn gör bra om det KAN".



Enligt Greene (och undertecknad också för den delen) så gör barn alltid bra om de KAN.

När ett barn inte kan/inte har förmåga kommer reaktionerna. Greene undrar varför ett barn som har förmåga  att göra bra saker, skulle göra saker som upplevs som dåliga eftersom alla barn vill vara bra/vill få beröm.

När barnet utmanar på något sätt så finns det några frågor man som vuxen måste ställa sig; Varför blir det fel, när blir det fel, vad skall vi göra nu när vi vet varför utmanande barn är utmanande och vad gjorde barnet för fel? De tre första frågorna är viktiga, men tyvärr tenderar vi vuxna att fastna på den fjärde frågan, vad gjorde barnet och älta den istället för att titta på de tre första, mycket viktigare frågorna.

När kraschar det för barn med npf? När miljön ställer högre krav än barnet har förmåga till. (Det gäller oss alla, men barn som saknar vissa förmågor ställs oftare för krav som är högre än de har förmåga till än vad andra barn gör).

Bakom varje utmanande beteende (det kan ju vara sådant som att det är svårt att borsta tänderna, att duscha, att göra läxan, att åka buss, bråk med lärare etc) finns saknad förmåga som kraschar med för höga miljökrav. Det i sin tur blir olösta problem. De olösta problemen är sådant som fortsätter att utlösa utmanande beteende hos barnet.

För att kunna hjälpa ett barn som vi upplever har svårigheter måste vi:
Sätta på oss rätt glasögon - (alla som försöker hjälpa barnet måste förstå varför det blir fel för barnet).
Organisera - Identifiera de speciella situationer där det går fel för barnet, där det kraschar. Hitta lösningar INNAN problemet dyker upp.
Börja jobba - Lös problemen, lägg dem i lådan för lösta problem och lär ut förmågor till barnet.

De tre lådorna som handlar om problemlösning kallar Ross Greene för "plan A", "plan B" och "plan C". Dem kommer jag att berätta mer om imorgon.

Vet inte om ni blev något klokare på det här, men jag har verkligen uppskattat att lyssna på Greene idag och hoppas kunna använda det i mitt vidare arbete som npf-informatör.

Här är förresten Greenes hemsida där du till exempel kan lyssna på hur han via samtal hjälper lärare och föräldrar att jobba med problemlösning.

Hörs imorgon igen.




2 kommentarer:

Anonym sa...

Så bra inlägg!! Jag har länkat hit från mig..vill sprida budskapet vidare.

http://orosmoln.wordpress.com/2011/08/25/att-hantera-sitt-foraldraskap-i-kris/

Kram Rädda Mamman

malene larssen sa...

Tack för det Rädda Mamman!

Kan man få ångra sig?

- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare.   - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...