Autism

Jaha, då får jag väl, på resan i att förstå och acceptera dotterns nya, extra diagnos "atypisk autism", ändra på bloggens rubrik.

Inte helt lätt att bara smälta på en eftermiddag att dottern också har "atypisk autism", å andra sidan så mycket lättare att acceptera och klara av, än förra gången då vi gick från - ingen diagnos - till - diagnosen add.

Å tredje sidan, tänker jag på skolpsykologen som satte en preliminär diagnos på min dotter för fem år sedan (är det inte längre sedan, det känns som en evighet på många sätt...). Hon sa till mig och min man att vår dotter nog hade drag av autism eftersom vår dotter halvmissade i "äggtestet". Och så sa skolpsykologen också att inom adhd-området är det nästan alltid miljön som påverkar också, vilket hon inte kunde se att jag och min man gjorde på ett negativt sätt - alltså kunde det inte vara adhd...

Nu kan jag luta mig tillbaka och vara HELT säker på att det inte är min och min mans fel...:)

Snart skall jag byta bilden också. Gloria är ju död (hönan på bilden för er som inte visste det) och det känns som att det är dags att kackla vidare nu:)

Kommentarer

Anonym sa…
Undrar om det inte är detta som jag brukar bemämna postdiagnostiskt stressyndrom... Det är tufft att möta nya diagnoser, ifrågasättanden o allt annat. Kram! H
Martina sa…
Min son har just a-typisk autism och ADHD. När jag läst om din groda i både boken och här i bloggen så har jag känt igen mycket av det du skriver. Då inte bara om min ADD-tjej utan nästan ännu mer om sonen som också har a-typisk autism. Förstår att det är mycket att smälta. Det finns en del att läsa på för att bättre förstå och hur man på bästa sätt kan stötta sitt barn. Hoppas du får möjligheten att gå någon föräldrautbildning om diagnoser inom autismspektrumet. Det brukar ge väldigt mycket.

Populära inlägg