Från en mamma:
"Alltså så här är det. Om man som förälder och barn kommer två minuter eller fem minuter över "tio över åtta" när skolan egentligen börjar, så GÖR MAN DET INTE FÖR ATT MAN TYCKER DET ÄR ROLIGT! Capich?! (Betyder förstått! på italienska).
Alla föräldrar och barn vill lyckas, vill komma i tid till skolan. Det känns pinsamt att komma indrällandes efter att alla satt sig. Om du som läser det här är en sådan lärare eller fritidspedagog som liksom pyser ut ditt missnöje med att din/dina elever är sena så vill jag bara att du skall tänka på att:
Din elev som kommer försent (kanske varje dag, eller bara någon gång ibland) INTE GÖR DET FÖR ATT RETAS. Det är bara så svårt för vissa människor att passa tiden.
Idag kom vi, jag och sonen (som annars till skillnad från storasyster ALLTID är i tid för det är så lätt för honom), två minuter ÖVER "tio över åtta" och personalgruppen visade med kroppsspråk och tal att det inte var riktigt okej. Då vill jag bara förklara att vi VILLE komma i tid, men min dotter kom inte iväg och då kan jag inte gå för om jag går innan hon kommer iväg så hinner hon inte till skolan. Hon började tjugo över åtta idag och det var som klister på fotsulorna. Hur jag än gjorde, vad jag än sa så tog det tid idag. Det är något som förövrigt ingår i hennes svårigheter, hennes diagnos. Capich?!
Efter oss, drällde det in tre, fyra barn ytterligare som kom ett par minuter över "tio över åtta" det magiska klockslaget. De fick också utstå de talande kroppsspråket och tonfallet.
Tips från mig till dig som brukar vara lite småsur och stressad när barnen kommer sent: Var glad istället, säg "vad bra att du kom" istället. Fråga vid nästa utvecklingssamtal om det är något du kan göra för att underlätta, om det är något barn som alltid är sent, fråga vad som gör det svårt.
Och du blir ju stressad när barnet kommer försent för du vill ju lyckas, du vill ju sätta igång, få eleverna att göra klart i sina böcker, men ibland är det bara så svårt att lyckas. Eller hur?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar