Fortsätt till huvudinnehåll

ta bort mig från sändlistan!!

Jag håller på att skicka ut information om höstens föreläsningar. Jag får tillbaka ett svar från en rektor som jobbar på Göteborgs Högre Samskola och blir förvånad...

Ta bort mig från sändlistan!!

Så står det i ett mejl som han skickar tillbaka till mig efter att ha fått informationen om min föreläsning. Jag blir så nyfiken att jag är tvungen att skicka ett mejl tillbaka (fast han ju vill att jag skall ta bort honom från sändlistan, vilken jag så klart ska göra så fort jag skickat iväg mina frågor).

Man blir ju nyfiken (blir inte du det?); Har han redan all kunskap om adhd/add, har alla hans lärare kunskap om adhd/add, har man inga elever med adhd/add på Göteborgs Högre Samskola eller vad beror det på att han skickar ett sådant mejl? Jag blir nyfiken, lite ledsen över tonen och lite ledsen över att hans skola inte är ett dugg intresserad av min föreläsning, men mest nyfiken. Hur tänker han egentligen? Får se om jag får något svar på mina frågor. Jag blir väldigt nyfiken och lite beklämd, faktiskt.


Malene Larssen föreläser i Herrljunga den 5/12 2011, 1800-2030.
Adhd/add skola, familj, fritid – det går att lyckas!
”Du vet nog redan att barn med adhd/add ofta trivs sämre i skolan än sina klasskamrater, att de oftare blir mobbade, att de har färre kompisar, har få fritidsaktiviteter och tränar mindre än sina jämnåriga? Du vet kanske också att barnens föräldrar mår sämre, har färre vänner, ofta sjukskriver sig, är deprimerade och i allmänhet har sämre kontakt med barnets skola? Ibland känns det hopplöst, för mycket är så svårt för barnet, det är svårt att lyckas, men det går faktiskt att vända den negativa trenden. Det går att vända mörkt till ljust, kris till utveckling, fiasko till succé – det stavas lättheter och styrkor!”
Malene Larssen är pedagog, författare, journalist och ett levande bevis på att det faktiskt går. Hennes 16-åriga dotter fick diagnosen add när hon var elva år. Malene skriver just nu på sin tredje bok och jobbar med kognitiv beteende counselling just för att vända trender, tankemönster och hitta strategier för barn med adhd/add och deras familjer.
Efter föreläsningen skall du ha fått;
  • En upplevelse utöver det vanliga, gråta lite och skratta mycket.
  • Kunskap om senaste forskningen inom området.
  • Djupare förståelse för hur det är att leva med adhd/add 24 timmar om dygnet.
  • Verktyg för hur du möter din/dina elever/barn med adhd/add så att de lyckas.
  • Tankar på hur du som professionell möter föräldrar till barn med adhd/add så ni får det där livsviktiga samarbetet.

Publikröster:
”Den bästa föreläsningen som jag har varit på - engagerad person!!”
”En mycket bra föreläsning, objektiv utan pekpinnar men med mycket värme.”
”Alla deltagare från vår skola (Backatorpsskolan) var lyriska över en fantastisk och givande föreläsning.”
”En fantastisk föreläsare som bjöd på sig själv och delade med sig av sina erfarenheter. Den här föreläsningen skulle alla våra rektorer höra så skulle de få kunskap men inte minst förståelse för elever med ADD.”



”Föreläsningen med Malene Larssen är en av de bästa jag har varit på. Jag blev oerhört berörd, fick många nya kunskaper och idéer. Jag är väldigt glad att jag gick!”

 
cid:image001.jpg@01CC26A2.FC613C10

6 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…