En fråga till dig som bor i Göteborgsområdet

Just nu går jag en utbildning för att bli kognitiv beteende rådgivare. Jag märker, när jag är ute och föreläser och när jag får mejl och telefonsamtal från föräldrar och lärare till barn med npf-svårigheter att intentionerna ofta är mycket goda, men att man saknar verktyg. Det blir därför ofta fel i mötet.  Människor med npf-svårigheter behöver stöd för att hitta lösningar i sin vardag. Föräldrar behöver stöd för att hitta verktyg att hjälpa sitt/sina barn att lyckas. Samma sak gäller för lärare, socialtjänstemän, kuratorer etc, etc.

I min utbildning behöver jag "träna på att hjälpa". Om du som läser min blogg vill ha en samtalspartner med fokus på att lösa svårigheter kring ditt barn, dina elever eller dig själv får du gärna kontakta mig på min mejl så berättar jag mer. Obs, det är ingen terapi, snarare ett samtal som förhoppningsvis leder fram till verktyg och nya tankar kring hur du kan hjälpa ditt barn/din elev/dig själv att lösa saker som inte riktigt fungerar.

Förövrigt har vi pratat om ångest på utbildningen idag. När man tittar på orsaker till att en människa drabbas av olika typer av ångest - är det märkligt att inte alla människor med npf, ständigt har ångest... Mer om det kommer jag att berätta inom de närmaste dagarna.

Nu skall jag njuta av en kopp kaffe med min man innan tvätten skall vikas i tvättstugan.

Idag blev det förresten två typer av lasagne hemma hos oss eftersom dottern numera äter både mjölk- och glutenfri mat. Gott blev de, både den med gluten och mjölk och den utan.

Den övre lasagnen är mjölk- och glutenfri. Den nedre innehåller mjölk och gluten. Vilken ser godast ut, tycker du? Jag tycker den övre och det tyckte barnen också.