Fortsätt till huvudinnehåll

Jag blev den mamman jag behövde vara

Vi har städdag idag innan hundarna skall få komma ut på långpromenad. Lillagubben har gjort sina uppgifter och hoppade sedan galant upp på sin stålhäst - mot nya äventyr med kompisarna. Dottern är på sitt rum och "grejar" lite.

Återigen slås jag av vilka olika liv de lever och vilken olik mamma jag är till dem, på något sätt som inte går att se med blotta ögat.

Jag tänker på den tiden, när Dottern var i Lillagubbens ålder. Hur jag krampaktigt försökte vara en likadan mamma som alla de andra flickorna i dotterns klass hade. Jag kände hur de tänkte och pratade sinsemellan om vilken curlingmamma jag var. Hur jag försökte sopa igen spåren efter mig, vara osynlig, men finnas där hela tiden. För att min dotter behövde mig. Jag blev den mamman min dotter behövde och jag är fortfarande den mamma min dotter behöver. Det finns så många olika barn och därför finns det så många olika mammor. Jag tror att vi alla gör vårt bästa - med olika resultat.

Vi blir den mamma vårt barn behöver. För de flesta av oss mammor (och även pappor) krävs det inte så mycket mer än att vi är de vi är och möter våra barn som de är, men när ett barn har andra behov - särskilda behov, som det så fint heter, då måste vi jobba mycket med vår mammaroll, vi måste bli annorlunda, vi måste anstränga oss mer, vi måste bli de mammor som våra barn behöver att vi är, inte de mammor som vi själva tror att vi skall bli. Snurrigt det här, men jag tror att det finns något viktigt i det, att tänka på.


Nu skall jag tvätta golvet, medans solen skiner utanför huset. Snart skall vi ut i skogen och leta svamp med hundarna. Ha en skön lördag allihopa!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…