Något att glädjas åt

I helgen skulle dottern vara på Ågrenska och tanka energi med kompisarna där. Tyvärr fick hon magsjuka under natten och fick hämtas av mig i gryningen igen. Det är sådant som händer och inget att göra något åt.

Något att glädjas åt är det mejl jag fick från en mamma igår. Allt som kan identifiera personerna i mejlet är borttaget, men känslan i det, det som fick mig att gråta glädjetårar igår, finns fortfarande kvar;

"Det har hänt några saker de senaste månaderna som gjort oss så glada:
Det senaste var i förra månaden när vi firade hans pappa som fyllde 45. Stor fest, 60 gäster, han kände kanske 30 av dem. Många tal och spex. Mot slutet av middagen frågar han mig om jag ska hålla tal, och det skulle jag ju lite senare. Då säger han att han också tänker göra det, vilket han också gör, helt improviserat och beskriver deras relation och vad hans pappa betytt för honom. När han avslutat, gråter alla, de flesta vet ju om hur han har det. Han överraskar oss, aldrig i livet att jag kunde anat detta, hans storasyster vågade inte, hon som alltid vågar...
 
Detta har jag levt på nu i en månad, att han vågade och fick uppskattning. Jag förstår fortfarande inte vad som hände eller varifrån hans kraft kom. Vi är tacksamma och fyllda av energi."