Jag har legat i sängen, under täcket, hostat och snörvlat och tyckt synd om mig själv - och så har jag tittat på reprisen av "Den arge snickaren" som gick på tv igår. Återigen har man hittat en familj där en av familjemedlemmarna har tydliga svårigheter inom det område som vi kallar för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Om man inte har satt på sig npf-glasögonen/inte har kunskap om vad npf innebär när man tittar på programmet så ser man förmodligen en man som verkar väldigt slarvig, rörig, inte lyssnar på sin fru, oempatisk, okänslig etc, etc. Jag kan riktigt se framför mig hur man hemma i de svenska tv-sofforna sitter och ömsom gottar sig i misären familjen lever i och ömsom ojjar sig över mannens rörighet. "Att han inte bara kan skärpa sig", "lämna honom", "vilken snurrig och rörig man".
Om man däremot sätter på sig npf-glasögonen ser man en man som har svårt att komma ihåg och göra flera kommandon efter varandra, svårt att veta var han skall börja, ofta snöar in sig på små detaljer, har svårt att tänka sig in i hur han skall förhålla sig till snickarna så de stannar, säger ja - fast han inte egentligen förstår riktigt, försöker verka som om han hänger med, uppfattas som korkad av andra (fast han är it-tekniker, tror jag att det stod i början). Mannen har massor av svårigheter som gör det omöjligt för honom att renovera sitt hus, huset blir bara stökigare ju mer han renoverar. Han har en snäll fru som står ut med mycket, men nu börjar måttet bli rågat.
Jag har inget emot att den arga, arga snickaren (som faktiskt inte var så jättearg i detta avsnitt, han kanske har lärt sig något på sistone) åker hem till människor som har många vardagssvårigheter, men jag hade uppskattat om man samtidigt ökade förståelsen för människor som har liknande svårigheter som dem mannen i detta avsnitt brottas med.
Vad tänker ni när ni ser programmet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man få ångra sig?
- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare. - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...
-
För barn och ungdomar med npf är det inte alltid lätt att få och behålla vänner. När min dotter började på sexårsverksamheten, ny i gruppen...
-
Efter tolv år i skolans värld var det dags för mig att säga upp mig och ta upp gamla och kanske lite nya trådar. När jag, för tolv år sedan...
5 kommentarer:
Jag tänker också så, det vore ju ett ypperligt tillfälle att möta personerna på ett respektfullt sätt och lära sig mer om hur vissa svårigheter kan yttra sig och istället för att stå och skrika hitta lösningar som kanske funkar och så en uppföljning, men då är ju underhållningsvärdet inte lika högt förstås.
Ett avsnitt gjorde mig så illa berörd. Snickaren var arg, erbjöd familjen 15 000 kr för alla deras saker (förmodligen hade mannen i familjen ett tvångssyndrom). Ni får pengarna och så slänger JAG sakerna sa snickaren. Jag likställer denna situation som om han hade bett en person på kryckor hoppa höjd: Här du får 15 000, det är bara att hoppa, hur svårt kan det vara? Ta sats och hoppa då...Vaf***n!!här har jag byggt upp madrass och hinder och så vägrar du att hoppa, jag blir så förbannad...Jag tyckte att det avsnittet var hemskt för bilden de kablade ut av denna familj var verkligen inte snäll...
Åh så bra att du tar upp detta! Även när jag sett på Lyxfällan får jag ibland npf-vibbar och sedan hör jag vänner som ojjar och åååhar sig och det gör bara ONT i mig!
Vet du vad min dotter som är 7 år sa igår kväll?
-Mamma, har arga snickaren ett syndrom eftersom han är så arg?
Hon hade dock inte sett programmet utan bara hört vinjetten och namnet på det, men i hennes värld, som npf-lillasyster så är arg=adhd.
Gulligt, tragiskt men också fantastiskt.
Malene, kanske dags att mejla lite nfp-info till arga snickarn ;-). Han kanske skulle vara jättebra på att hjälpa dessa människor med rätt kunskap i ryggsäcken!
Bra tips här ovan, snickaren och/eller produktionsbolaget borde vara intresserade av att lyssna iallafall.
Jag har slutat titta på alla dom där arghetsprogrammen: Arga snickaren, arga kocken och även lyxfällan. Även om de kanske till viss del är pedagogiska och bra, så är det många människor med svårigheter som liksom lyfts ut ur sina svårigheter och mest bara bedöms av allmänheten som korkade. Det vill jag inte se....
Skicka en kommentar