Heja Lillagubban!
Häromveckan var Lillagubbens klass på "resande fot". Man åkte buss och spårvagn. Något av färdmedlen var något sena. Något eller några av klasskompisarna tröttande på att vänta. Någon kläckte ur sig en kommentar som ungefär gick ut på att "bussen har adhd". Men den liknelsen gillade inte Lillagubben.
- Säg inte så, min storasyster har adhd, sa han på ett självklart sätt.
Det tyckte i alla fall jag var bra sagt och modigt. Efter det var det ingen som använde adhd som en negativ värdering mer på den resan.
Har du som läser här på bloggen något positivt att berätta så tar jag gärna emot det (och andra som läser uppskattar det också, det vet jag) jag känner mig nämligen lite seg i knoppen efter föreläsningen i Karlstad i går kväll.
- Säg inte så, min storasyster har adhd, sa han på ett självklart sätt.
Det tyckte i alla fall jag var bra sagt och modigt. Efter det var det ingen som använde adhd som en negativ värdering mer på den resan.
Har du som läser här på bloggen något positivt att berätta så tar jag gärna emot det (och andra som läser uppskattar det också, det vet jag) jag känner mig nämligen lite seg i knoppen efter föreläsningen i Karlstad i går kväll.
Kommentarer
Storsonen min skrev om sin adhd när vi hade awareness week i bloggen. Responsen var fantastisk!
http://vidvedspisen.wordpress.com/2011/10/16/storsonen-inleder-vedspisens-temavecka/
/Fjällmor