Om rädslor och hönor

Häromdagen när vår nyinflyttade granne började borra ner ett rör 100 meter ner i marken, lät det ganska mycket inne hos oss. Vi blev inte rädda för vi var förvarnade, men hönorna som inte visste något om arbetet (och som jag inte kunde förklara för) satt på hyllorna och såg alldeles förskräckta ut. De som alltid brukar stå vid dörren och vänta på mig när det ljusnat ute. De som brukar vilja komma ut i trädgården när jag kommer, de satt alldeles förstenade på hyllorna.



Om rädslor och vikten av att plocka ner dem, titta på dem, förstå dem för att klara av vardagen, skall jag skriva om senare idag.

Nu skall jag ta hand om barnen. Det är första dagen efter februarilovet så vi får se hur det går för Dottern att komma till skolan idag.

Ha en skön dag!

Kommentarer

Cecilia S sa…
Hänger på dina tidigare inlägg idag om narkolepsidebatten i förhållande till NPF. Länkar till dina mycket bra inlägg. Tack!

Cilla♥

Populära inlägg