Fortsätt till huvudinnehåll

Lättheter och semester

Dottern har precis åkt iväg på sin första hopptävling i livet. Hon såg informationen om tävlingen på skolan för ett halvår sedan. "Skolmästerskap i hoppning". Det ville hon delta på, det var hon säker på!

Min dotter som sällan har den kraften att göra något så målinriktat som att anmäla sig till något, eller få något gjort utan stöttning - anmälde sig själv.

Idag är hon på väg, med nyputsade ridstövlar. Morfar kör och skall vara med henne hela dagen och jag, jag kommer att sitta på tåget och hålla tummarna hårt, hårt så det vitnar för att det skall gå bra för henne. Att hon skall våga delta och att hon skall vara nöjd med sin insats efteråt.

Idag har alla niondeklassare nationellt prov i fysik, men vi valde att avstå det eftersom just denna dagen, just denna hopptävling är så otroligt viktig för henne. Det är hennes lätthet. Lättheter är viktiga saker i livet. Inget man kastar bort hur som helst. Därför bestämde jag och en av lärarna på skolan att fysikprovet faktiskt får vänta till en annan dag...



Själv sitter jag på tåget till Stockholm om ett par timmar. Semester från allt som rör familjen, dottern och funktionsnedsättningar. Jobb. Föreläsningar. Först i Stockholm idag. Sedan i Sundsvall i morgon och så Umeå på onsdag. På torsdag är jag i Helsingborg och föreläser och på fredag har jag en föreläsning här i Göteborg.

Som tur är, är inte alla veckor så hektiska. Men å andra sidan är detta lite av semester för mig, ändå...

Förresten, sprid gärna gårdagens inlägg vidare på facebook. Det är viktigt att prata om förståelsen och oförstående kring människor med npf. Hjälp mig därför gärna att sprida svaret på debattinlägget om "skolk i betygen" vidare. Tack.

Vi ses i Stockholm!
6 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…