Fortsätt till huvudinnehåll

Skolverket och nationella prov

Bägge mina yngsta barn går i årskurser där man har nationella prov. Bägge har också fått olika uppgifter där de skall "träna" på de nationella proven. Dottern, som går i nian, har tränat (de dagar hon varit i skolan) på de kommande proven. Lärarna har sagt att "det är inte så mycket att stressa upp sig för", men jag tycker att det är det enda man pratat om de senaste månaderna - vad och hur man skall träna till de nationella proven.

Dottern som är en mycket lättstressad person har varit väldigt stressad av detta. Vi har mött det med att försöka ta ner det på jorden, men det har inte varit lätt, det skall gudarna veta...

Lillagubben som precis joggade iväg till skolan i solskenet fick hem lite information om de NATIONELLA PROVEN!!!!! (jo, jag är utbildad lärare i idrott och svenska och har själv lett de nämnda proven för niondeklassare). Vi fick också information från klassläraren där det stod vad vi skulle kunna träna hemma på inför de nationella proven, förutom de fem läxor klassen redan har i veckan.

Men då har jag bara en stilla undran:

Är inte meningen med de nationella proven (som det står i Skolverkets information) att "stödja en likvärdig och rättvis bedömning" samt "göra läraren uppmärksam på om en elev behöver särskilt stöd".

Alltså:

Har man inte missat poängen lite när alla (så gott som skulle jag tro, för det är inte bara mina barns skolor som jobbar så här) skolor i Sverige tränar inför de nationella proven? Är det inte så att proven skall mäta vad barnen kan och står? Som det är nu blir det korvstoppning för att lära sig just det som lärarna vet brukar komma på proven.


Skolverket säger så här.
Citat:
Vilket är syftet med proven?
Syftet med ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. De ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven har godtagbara kunskaper enligt de kunskapskrav som finns för årskurs 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven ska också göra läraren uppmärksam på om en elev behöver särskilt stöd. Slut på citat.

Så här är det:
Skolornas elever måste få höga poäng på de nationella proven för då kan skolan vara rätt säker på att få elever till nästa läsår. Detta eftersom skolan kommer att finnas med över "bra skolor med höga poäng" när föräldrar och barn funderar över vilken skola barnen skall välja att börja på eller byta till.

Höga poäng på de nationella proven - ger möjlighet att ge höga betyg - ger möjlighet till fler sökande till skolan.

Elever har blivit en slags handelsvara där skolor tävlar i resultat.

Vem vill då ha de svaga barnen, tänker jag. De barn som drar ner poängen, invandrarbarnen, barnen med funktionsnedsättningar, barnen vars föräldrar inte orkar eller kan bry sig, barnen som är utsatta...?

Det är något slags systemfel här någonstans, kan inte riktigt se vart det är, men jag känner det i hela kroppen...
5 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…