Fortsätt till huvudinnehåll

Skolverket och nationella prov

Bägge mina yngsta barn går i årskurser där man har nationella prov. Bägge har också fått olika uppgifter där de skall "träna" på de nationella proven. Dottern, som går i nian, har tränat (de dagar hon varit i skolan) på de kommande proven. Lärarna har sagt att "det är inte så mycket att stressa upp sig för", men jag tycker att det är det enda man pratat om de senaste månaderna - vad och hur man skall träna till de nationella proven.

Dottern som är en mycket lättstressad person har varit väldigt stressad av detta. Vi har mött det med att försöka ta ner det på jorden, men det har inte varit lätt, det skall gudarna veta...

Lillagubben som precis joggade iväg till skolan i solskenet fick hem lite information om de NATIONELLA PROVEN!!!!! (jo, jag är utbildad lärare i idrott och svenska och har själv lett de nämnda proven för niondeklassare). Vi fick också information från klassläraren där det stod vad vi skulle kunna träna hemma på inför de nationella proven, förutom de fem läxor klassen redan har i veckan.

Men då har jag bara en stilla undran:

Är inte meningen med de nationella proven (som det står i Skolverkets information) att "stödja en likvärdig och rättvis bedömning" samt "göra läraren uppmärksam på om en elev behöver särskilt stöd".

Alltså:

Har man inte missat poängen lite när alla (så gott som skulle jag tro, för det är inte bara mina barns skolor som jobbar så här) skolor i Sverige tränar inför de nationella proven? Är det inte så att proven skall mäta vad barnen kan och står? Som det är nu blir det korvstoppning för att lära sig just det som lärarna vet brukar komma på proven.


Skolverket säger så här.
Citat:
Vilket är syftet med proven?
Syftet med ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. De ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven har godtagbara kunskaper enligt de kunskapskrav som finns för årskurs 3 i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven ska också göra läraren uppmärksam på om en elev behöver särskilt stöd. Slut på citat.

Så här är det:
Skolornas elever måste få höga poäng på de nationella proven för då kan skolan vara rätt säker på att få elever till nästa läsår. Detta eftersom skolan kommer att finnas med över "bra skolor med höga poäng" när föräldrar och barn funderar över vilken skola barnen skall välja att börja på eller byta till.

Höga poäng på de nationella proven - ger möjlighet att ge höga betyg - ger möjlighet till fler sökande till skolan.

Elever har blivit en slags handelsvara där skolor tävlar i resultat.

Vem vill då ha de svaga barnen, tänker jag. De barn som drar ner poängen, invandrarbarnen, barnen med funktionsnedsättningar, barnen vars föräldrar inte orkar eller kan bry sig, barnen som är utsatta...?

Det är något slags systemfel här någonstans, kan inte riktigt se vart det är, men jag känner det i hela kroppen...
5 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…