Fortsätt till huvudinnehåll

Expressen och Scientologerna del 2

För er som inte läste min blogg igår, rekomenderar jag att först läsa gårdagens inlägg innan ni tar er an dagens inlägg. Jag fortsätter nämligen idag att vrida och kika lite på fredagens Ledare på Expressen som ju vinklar adhd-frågan så att man kan luras att tro att vi endera trillat 20 år tillbaka i tiden när det gäller kunskap och förståelse kring funktionsnedsättningen (ja, det är ingen sjukdom, Expressen...) eller att Expressens Ledarredaktion blivit insprierade av Scientologerna. Välj vilket du tror passar, det är antingen pest eller kolera...

Ledarskribenten skriver följande " Det är ett oroande uttalande. Föräldrars lättnad över att ha fått den diagnos på sitt barn som de efterfrågar är ju inet kvitto på att den är korrekt. Det är bara ett kvitto på att alla inblandade vuxna är överens om att det är något fel på barnen."

Alltså, käre Ledarredaktionen. Det finns, mig veterligen INGEN förälder som VILL att det skall vara "något fel" på deras barn. När man gör en utredning tar utredningsteamet reda på vad som gör livet svårt för barnet, det är en lättnad att förstå och att förhoppningsvis få hjälp och förståelse för barnets svårigheter (så att man kan hjälpa barnet att utveckla sina lättheter), men ingen förälder drömmer om att få ett barn med en funktionsnedsättning. Det måste väl även Ledarredaktionen förstå...

Och så slutligen kommer vi till det som tydligen retar gallfeber på många fortfarande, nämligen medicinering av barn med adhd. Då skriver man så här "Förskrivningen av medicin mot adhd har nästan fyrdubblats de senaste fem åren. Beror det på mer kunskap om sjukdomen (det är som sagt ingen sjukdom utan en funktionsnedsättningen!) och att fler läkare har rätt att skriva ut medicineringen, eller handlar det om överdiagnosticering och förskrivning?"

När man ger medicin till någon är det till för att underlätta, göra livet bättre för vederbörande. Om medicinern inte fugnerar, om man upptäcker biverkningar så tar man inte medicin. Det gäller för oss alla och det gäller för alla typer av medicin och tillstånd. Att utsrkivningen av medicin för adhd har ökat torde ju bero på att fler barn hittas, eftersom kunskapen i samhället i övrigt hela tiden går framåt när det gäller frågor kring adhd.

Min dotter har provat flera sorters medicin för att underlätta i vardagen, ingen medicin har fungerat därför äter hon ingen adhd medicin. Däremot tar hon medicin dagligen mot sin astma och sina allergier. I de medicinerna finns cortison som på flera sätt kan ställa till det för en människa som får i sig för mycket. Ingen har någonsin ifrågasatt att jag ger min dotter astmamedicin, men när hon åt adhdmedicin var det många som hade åsikter.

För mig är det märkligt att göra skillnad i medicin och medcin. Att göra skillnad i funktionsnedsättning och funktionsnedsättning. Att ifrågasätta just en funktionsnedsättning, men inte andra när det gäller om de över huvud taget finns. Varför är det så? Det är dags att Ledarredaktionen och förmodligen hela Exprssen läser på om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för er artikel tar oss, som sagt tillbaka till 80-talet eller så är det så illa att ni fått tillsänt er artiklar från Scientologerna. Jag vet inte vad jag skall välja på de alternativen. Det är som att välja på pest eller kolera.

På torsdag blir det debatt om detta i Debatt. Då sitter bland många andra, jag, i studion och debatterar ämnet.

6 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …