Fortsätt till huvudinnehåll

Medicinfråga

Det kom några frågor i lördags och jag tänkte beta av dem en efter en idag. Det kommer därför att bli lite fler inlägg en vanligt från mig idag. Jag svarar efter bästa förmåga och är det så att du som läser vill tillföra något så är du mer än välkommen!

Första frågan kommer här:
"Vilka förbättringar brukar man se av medicinering? Har precis börjat och känner att "ilandet" i kroppen inte är lika intensivt. Kan också fokusera bättre på mitt skrivande! Och detta är bara av en mycket låg dos. 
Vilka är de "klassiska" förbättringarna man brukar se? 
Jag har ADD och äter Medikinet. Vet inte om det är nån skillnad i effekterna beroende på om man har ADD eller ADHD. Men både rent praktiskt och på "insidan", vad brukar förbättras mer än det jag sett hittills?"


Jag får erkänna att jag inte är så bevandrad i mediciners påverkan när det gäller npf-svårigheter eftersom min dotter provat tre sorter, men inte märkt av några direkta förändringar annat än till de sämre när hon provat medicin, men de två bitar som du beskriver att du känner av "ilandet i kroppen som inte är lika intensivt" och att du har lättare att koncentrera dig är två av de typiska bitar som man ser kan förbättras med medicinering. Ilandet kan också beskrivas som rastlöshet eller att allt går i "tusen knyck i hjärnan så inget hinns med". När man får hjälp med just de två bitar du beskriver så har hjärnan och därmed "självet" plötsligt tid och resurser att göra annat och det är ju det medicineringen är till för. Att ge personen med npf-svårigheter större tillgång till allt annat en människa "äger". 


Ibland ser man inga positiva effekter och ibland tar biverkningarna en så stor del att man inte klarar av att medicinera, men så som du beskriver de positiva bitarna du fått av medicinen låter det som om du är på rätt väg. 


Malene


Om du som läser här har erfarenhet, bra eller dåliga av mediciner kring npf-diagnoser så får du mer än gärna fylla på och beskriva vilka skillnader bra/dåliga du upplevt att din/dina medicin/mediciner!
2 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…