torsdag 2 augusti 2012

Om inkludering och exkludering

Snart skall jag börja ringa till skolor runt om i landet. Jag brukar göra det så där i början av terminen för att berätta om min föreläsning och för att prata lite med rektorerna hur deras skola jobbar med barn som inte ingår i "majoritetsgruppen".  Ofta har rektorerna mycket att göra. Då blir det rätt korta samtal, men ibland tar sig rektorerna mer tid och då blir det längre. En gång pratade jag med en skolledare väldigt länge. Vi pratade om onyttan med inkludering SÅ LÄNGE pedagoger inte har kunskap i hur man inkluderar elever med svårigheter. Då blir barnen istället för inkluderade - exkluderade. Och det är det ju ingen som egentligen vill, men resultatet blir tyvärr det när kunskapen och förståelsen saknas.
Fast om man inte är medveten om att man saknar kunskap och förståelse, hur skall man då kunna hjälpa?
Att vara inkluderad, men känna sig exkluderad kan vara ödesdigert för ett barn som växer upp och skall bygga självkänsla. 
Samhället i stort är tyvärr också väldigt exkluderade för människor med olika svårigheter. Hur gör man så att andra människor skall förstå, människor som inte har mer svårigheter (för svårigheter har vi alla) än att man kan "leva med det"? Hur skall människor i allmänhet förstå att på grund av att man inte har kunskap och förståelse exkluderar en massa människor - helt i onödan.
Sa jag att skolledaren också var förälder till ett barn i svårigheter?
Hur skall vi komma dit, att vi verkligen inkluderar barn och inte bara säger det?

1 kommentar:

Linda och Lars-Göran sa...

Bra där! Får du mycket föreläsningsjobb på det? Jag borde göra det mer, istället för att som jag gjorde förut skicka ut ett mail... Det är viktigt att vi når ut, för man märker verkligen av alla positiva reaktioner. Att man kan göra en skillnad!

LAB, vad är det och vad är det inte?

Bo Hejlskov Elven blir intervjuad  på tv4 idag. Mycket sägs om lågaffektivt bemötande (LAB) för tillfället. Jag har väntat lite på det. LAB ...