Biologi och miljö

Den vi är, är sammanstrålningen av det vi bär med oss inifrån oss själva och de speglingar vi får från människor runt om oss. Den vi blir är på samma sätt delar av biologi och miljöpåverkan.

Därför är det så himla viktigt att dem som möter barn och ungdomar som har svårigheter som inte syns, men som är där - förstår att det är just svårigheter som man inte kan hjälpa, funktionsnedsättningar som man behöver hjälp med.

Annars blir de biologiska svårigheterna ytterligare begränsningar, tyngre och svårare att bära än vad de var från början. Och så hjälper speglingarna av andra till att bekräfta bilden att man är dålig, lat, långsam, ouppfostrad o s v...

När jag är ute och föreläser för lärare i landet om barn med diagnoser så brukar jag, bland annat, säga;

- När du inte ser att du inte ser, hur skall du då förstå att du inte förstår..."

För människor med diagnoser är detta ett stort problem. De möter alldeles för ofta människor som inte ser att de inte ser, fast de tror att de gör det. De gör sina egna tolkningar av varför ett barn misslyckas (i deras ögon), vilket är orättvist för barnet som gör sitt bästa, efter de förutsättningar och de bemötande det får.

Nu skall jag prata med Lillagubben som precis blivit hämtad av sin pappa från pingisträningen. Han får nästan alltid tillbakaspeglingar på att han är bra, duktig, trevlig, söt och glad. Han har så lätt för allt och därmed tycker människor ofta att han är en "bra och go liten kille".

Det är orättvist att inte alla får den känslan med sig när de växer upp - för alla vill uppfattas som glada och goda. Alla vill lyckas fast ibland sätter biologin och ibland sätter miljön käppar i hjulet för den positiva spiralen...


Kommentarer

Anonym sa…
Ja vad man önskar att alla kunde få ha en bra självkänsla, tycka att de duger.
Kram.
Nina sa…
Jamen precis.. Du skriver bra, jag önskar jag fick möjlighet att höra dig en dag också. Tack för att du sprider kunskap och förståelse!
Kram Nina!

Populära inlägg