Fortsätt till huvudinnehåll

Ibland gör vi saker utan att det har något syfte...

Jag tänker på det att vi vuxna så ofta har regler och lagar som vi tror att vi måste följa och som vi därför är helt säkra på att barnen absolut måste göra och följa.

Och vi vuxna har tankar om hur det skall vara, måste vara - sedan när det inte blir det blir vi irriterade och vill att barnet skall göra som vi vill - så vi slipper må dåligt...

Egentligen kan du ta bort väldigt mycket stress från dig och från ditt barn/din elev om du funderar på varför du/ditt barn/din elev gör en viss sak. Vad syftet är, liksom.

Om syftet är att saken skall göras, bara för att, och ingen annan anledning är att det skall göras...

Då kan du stryka just den saken från "viktiga listan" och gå vidare.

Om vi tänkte så lite oftare skulle det bli färre konflikter, det är jag övertygad om.

När vi kommer till saker som skall göras för att det måste göras, typ skalas potatis till middagen eller skriva engelska glosor för att det är bra att lära sig engelska glosor så man kan prata med andra människor som inte pratar svenska - då blir det knivigare när barnet/eleven inte gör som vi säger.

Då, när det inte blir som du har tänkt dig - är det INTE dags att diskutera och starta bråk i onödan. Fundera på vad som inte fungerar och ta upp det vid ett annat tillfälle.

Det finns väldigt få saker, som Ross Greene så bra beskriver i sin "Explosiva barn", som är så viktiga att man måste bråka om dem i stunden. Lägg dem hellre i lådan som skall diskuteras och förändras när situationen inte är akut. Då kan man komma fram till en bra lösning när man sitter där och skall skala potatis utan hjälp - nästa gång.

Nu skall jag fortsätta att kurera min migrän så hörs vi snart igen!
6 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…