Lite som "Kejsarens nya kläder"

Det var föräldramöte på skolan där jag jobbar igår. Eftersom jag inte skriver om skolan och dess personal, elever och föräldrar så tänker jag inte göra det idag heller, men jag tänker reflektera lite grann.

En mamma sa till mig igår "det är nog väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att förstå vad våra barn fått utstå under så många år och hur vi föräldrar kämpat under alla år - trots att man säger att man förstår".

Jag tänker på alla föräldrar till barn och alla vuxna som själva har npf-diagnoser jag träffat genom åren. Jag tänker på min egen dotter. Hur känslan av att bli kränkt av någon som säger sig förstå eller som säger att det inte är något, eller att det visst kommer att lösa sig bara man tar det lite lugnt... att den känslan när man själv ser och upplever lidande i sin närhet eller i sig själv, men ingen annan, eller väldigt få ser - är oerhört frustrerande.

Lite som "kejsarens nya kläder".

Du vet pojken ser att "Kejsaren" är naken och signalerar för det, men ingen annan "ser", fast mannen faktiskt är naken.

I npf-världen är det lite likadant, fast pojken är en mamma, en pappa, en brukare (som det så fint heter när man själv har npf-diagnos) eller någon annan som ser allt lidande och alla missförstånd och utanförskap som kommer ur det att man inte blir förstådd och rätt bemött.

Alla andra längst gatan är människor som säger att de ser, fast de inte gör det.

Ganska frustrerande och väldigt kränkande - fast ingen egentligen gör det för att vara dum, så blir man kränkt, tyvärr.

Vad man skall göra åt det? Lägga fler pusselbitar. Vara ödmjuk i att det är svårt att förstå och svårt att se när man inte själv varit eller är mitt i det. Vara ödmjuk i det, både som varande pojken, men framförallt som varande en i "publiken".

Hur vi än gör så kommer vi aldrig vidare och kan hjälpa dem som är utsatta om vi inte hittar former att samarbeta på. Vi måste fortsätta lägga pusslet!

Kommentarer

Jag (som är neurotypisk) brukar säga att jag förstår att jag inte förstår. Hur mycket man än lärt sig om NPF, så tror jag aldrig att man förstår tillräckligt mycket, för att kunna säga man förstår. Man måste uppleva det själv.

Populära inlägg