Fortsätt till huvudinnehåll

Dagen efter - bästa dagen

Juldagen och ron ligger som en fluffig, lagom varm yllefilt runt huset. Julafton i all ära, men det är alltid lite stress och många måsten och traditioner som ska uppfyllas. Juldagen är nog ändå den bästa dagen på året. Då är allt som skall vara gjort - gjort. Nu kan man göra som man vill och bara njuta av att vara ledigt.

Men.

Juldagen och julafton kan ju upplevas och vara på andra sätt för andra människor förstås...

Våra hundar lyckas ibland pricka in att bli sjuka på högtidsdagarna. Förra julen åt Pocka upp en Aladdinask halvfull med choklad. Det slutade med akut transport till Blåstjärnan för magpumpning. För ett par midsomrar sedan passade Molly på att få förstoppning på grund av ett grisöra som vi gett henne ett par dagar tidigare. Med resultat att gästerna fick vara utan sin värdinna hela midsommarafton... Igår var det dags igen. Pocka "såg till" att klämma sin lilla, fina svans i dörren. Jag får nog erkänna att det, precis som i de föregående fallen, orsakades av en familjemedlem, i det här specifika fallet - jag själv.

Tänk att en liten smal svanstipp kan innehålla så mycket blooood!! Så fort jag tyckte att jag fått stopp på blodet ruskade Pocka lite på sig med enda resultat att blodet skvätte åt alla möjliga och omöjliga håll. Plåster på. Skakeliskak. Skvätteligskvätt. Provpromenad. Uppfartens nyfallna snö indränkt i Pockablod fick tankarna att gå till någon riktigt läskig deckare av Camilla Läckberg...

Jo då, vi fick en mysig och lugn jul tillslut ändå och Pockas svans blev och är fortfarande invirad i isoleringstejp från topp till tå. Tips från Blåstjärnan. Och idag bara njuuuter vi av ledighet och kravlöshet.

Nästa gång jag är ute och matar hönorna skall jag, förresten vara mer noggrann och se till att alla svansar är på behörigt avstånd från dörren, när jag stänger den.

God fortsättning, förresten:)
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …