Jag har varit på pingisturnering med sonen och sedan skidåkning ute i fem minusgrader och sol. Pocka blev draghund och drog så jag knappt behövde staka ett enda stavtag. Fast när hon plötsligt ville upp i skogen och springa istället för i spåret så var jag glad att jag åkt skidor några år för då blev det mer än lovligt vingligt, kan jag säga... Underbart var det!
På vägen till skidturen pratade jag med min syster om människor vi känner som har olika svårigheter. Många är utslagna och utbrända redan innan de nått vuxen ålder. Barn och ungdomar som har livet framför sig, men som inte har ork att leva det.
Jag blir frustrerad av detta och så blir jag frustrerad av att tänka på att det är så få, om ens några som vet vad och hur man kan göra för att hjälpa dem som inte orkar.
Imorgon ska jag åka skidor igen då ska jag fundera vidare, tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man få ångra sig?
- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare. - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...
-
För barn och ungdomar med npf är det inte alltid lätt att få och behålla vänner. När min dotter började på sexårsverksamheten, ny i gruppen...
-
Efter tolv år i skolans värld var det dags för mig att säga upp mig och ta upp gamla och kanske lite nya trådar. När jag, för tolv år sedan...
1 kommentar:
Ja det där är verkligen nåt att fundera på.... Så tråkigt.
Många kramar.
Skicka en kommentar