Boxning och föreläsningar

Jag ska till Friskis och Svettis och leda mitt sedvanliga aerobicpass idag. Det känns lite segt just nu, men jag vet att rörelsen i aerobicpasset ger mig energi. När jag var som mest utmattad och ledsen under och efter allt det jobbiga med min dotter och hennes skola/mobbning/"kamrater så var det mitt enda vattenhål. Det ställe jag två gånger i veckan vilade hjärnan på från alla tankar om hur jag skulle hjälpa min dotter att inte må så dåligt, att inte bli utsatt, att inte känna sig misslyckad, att få andra att förstå - att förstå själv.
Det går liksom inte att tänka på något annat än olika stegkombinationer när man leder aerobic...

En gång i bilen hem efter träningen lyssnade jag på ett radioprogram. Det var en boxare som intervjuades. Hon skulle tävla i något mästerskap. Vad hon heter, vet jag inte för det hade de talat om innan jag satte på min radio. 

Men jag tyckte det var så roligt det hon svarade på reporterns fråga;

- Vad kan du likna det att gå upp i boxningsringen med om du jämför med något som inte har med boxning alls att göra?

att jag måste berätta det här;

- Det skulle väl vara när man föreläser för en stor grupp av människor. Man blottar sig på samma sätt. Det är samma anspänning. Det ger en kick på samma sätt. Det enda är väl att man inte får stryk samtidigt, men det är väl kicken man får som gör det så svårt att sluta.

Boxning och föreläsning. Det tyckte jag var en väldigt rolig liknelse faktiskt. Jag ser ingen likhet alls mellan de två aktiviteterna. Jag skulle vara fullständigt, vettlöst, vettskrämd om jag stod och väntade på att gå upp i ringen och kanske bli nedslagen - frivilligt, men jag är inte det minsta rädd när jag skall föreläsa. Bara glad. Faktiskt.

Här kan du gå in och läsa om mina föreläsningar och gärna sprida dem så fler får information om dem. 

Jag ser på min statistikräknare att några av er som läser mig bor i andra länder och då blir jag så nyviken. Vilka är ni och var bor ni? Berätta gärna, gärna!