torsdag 17 januari 2013

"Duktig" - vårt språks värsta ord?


Har du tänkt på att vi använder ordet "duktig" till ett barn, även när det är nyfött? Frågor som "äter hon bra?", "sover han hela natten?" och "kan du duscha utan att hon blir ledsen?" besvaras av föräldern till barnet att det går så där, att det är jobbigt med det ena eller andra eller - "han/hon är så DUKTIG".

Som jag ser det kan inte ett litet barn vara mer eller mindre duktig. Ett barn gör så gott han/hon kan utifrån sina egenskaper som kommer med i paketet, liksom. Att ha ett "duktigt" barn är det bästa man kan ha.

Duktig är ett fast begrepp. Man går från värdelös till duktig (eller jätteduktig också ibland) på en skala som redan är satt. Men "duktig" borde vara relativt. Det borde vara personligt. En som har förmågan att springa fort, världsrekordford är ju duktig. Den som har korta ben som springer sitt allra, allra fortaste, men ändå långt ifrån världsrekordstid är ju också duktig - ufrån förutsättningarna.

Vi har lagt in allt på skalor där vi vet vad som är uselt, okej, bra och duktig för ett barn när det går i första klass. Men alla barn gör ju faktiskt sitt bästa, efter sin förmåga.

Duktig är förresten inget dåligt ord egentligen - om man använder det på rätt sätt - och låter alla vara det - för alla vill vara duktiga och är duktiga utifrån sina förutsättningar.

Jag föreslår att du som läser det här och jag idag skall säga minst tio gånger "du är duktig" till någon som inte brukar få höra det så ofta. Se vad som händer då... Eller så bojkottar du kanske ordet och försöker hitta något annat ord som till exempel "det där gjorde du bra". Berätta! Hur gör du?

Och.

Vilket är, enligt dig, svenska språkets "fulaste" ord?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Instämmer helt och häller. Fulaste ordet är "bägge" rent fonologiskt

Anonym sa...

Hållå där,
Mitt och även mitt barns värsta ord är normal.
Ha det från Morrise

Anonym sa...

Var på en föreläsning för några år sedan där föreläsaren berättade om en person med npf som var frustrerad och tittade sig ofta i spegeln och undrade var det duktiga satt. Många sa till henne att hon var duktig. Poängen med att hon berättade detta var att det kan vara viktigt att tillägga vad man är duktig på och inte bara säga vad duktig du är. Istället kan man säga vad du är duktig på att backa socker kaka..Detta tog jag genast till mig och använder numera detta ord alltid med att även säga var det duktiga sitter. Kan vara bra till personer med npf.

Kan man få ångra sig?

- Du är inte en bra lärare för att du är en snäll lärare.   - Det är inte nyttigt för barn att curlas av sina föräldrar, det är inte heller ...