Fortsätt till huvudinnehåll

Om tolkningar

Jag vet en tjej som var hos sin studievägledare (SYV) häromdagen. Tjejen hade med sig sin mamma och man var hos vägledaren för att bestämma vad tjejen skall läsa nästa år när hon, förhoppningsvis fått godkänt i de basämnen som inte var godkända från högstadiet och som hon försökt läsa in detta året.

SYV ställde frågor och tjejen svarade så bra hon bara kunde. Mamman lyssnade. Efter ett tag sa SYV till tjejen:
- Det kanske inte är så att du egentligen har så stora svårigheter...

Som vanligt fick mamman komma in i samtalet och "översätta" det tjejen sa för SYV. För tjejen vill ju vara duktig och lyckas, som alla andra och tjejen svarade ju på alla frågor att det nog gick ganska bra så när SYV tolkade det som sades i rummet kom hon fram till att tjejen nog egentligen inte hade några direkta svårigheter. Tjejen hade liksom bara hamnat på IV-programmet som av en tillfällighet.

Det här tyckte mamman var väldigt jobbigt, att återigen behöva vara den som berättade om svårigheterna dottern har, som om hon vill att tjejen skall ha de, eller som att hon överdriver för att få andra att ställa upp mer. Fast det är ju inte så. Det är ju så att alla vill vara bra. Och det är ju så att vi tolkar in saker i vår egen vardag, våra egna erfarenheter, våra egna vardagsliv utifrån vår egen verklighet. Få människor lever i verkligheten av npf-svårigheter... Det är just därför det så ofta blir så himla fel när man har svårigheter som inte syns, så som add och atypsisk autism, eller aspergers, eller adhd, eller tourettes, eller alltihop i en hel hög.

Mamman gick från mötet med en kluven känsla. SYV hade förstått tillslut, men mamman undrade om hon ändå inte tyckt att mamman bara varit jobbig... Men så kom mamman på att det där med tolkningar, det sitter ju mest i huvudet på den som tolkar.

Så.

Mamman bestämde sig för att det varit ett bra möte, för SYV hade hjälp dem att hitta ett alternativ. Dottern var nöjd och därför var allt bra. Mamman hade fritt val att tolka hur mötet gått och hon valde att tolka det positivt. För det hade varit ett positivt möte på många sätt...

Ibland hamnar man i negativa spiraler. Då tolkar man det mesta som händer negativt. Man kan inte hjälpa att det sker, men man kan påverka sina tankar, med hjälp av hjärnträning på olika sätt. Det är inte alltid lätt att göra det, men det är inte heller omöjligt.

För det handlar inte om hur man har det - det handlar om hur man tar det - även om det är svårt att ta svåra, jobbiga, ångestfyllda, frustrerade saker på ett positivt sätt så när allt kokat ner till den lilla, lilla såsen så är det faktiskt det som gäller. Hur man tolkar och tar det som händer.

Hoppas du har en skön tisdag med fria och positiva tolkningar av dina upplevelser idag!
3 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …